[email-form language="sv" id=529]

Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Kultur |

Vi måste prata om hur antidepressiva påverkar samhället

Det finns mer än ett sätt att se på fakta i psykiatrin. Kvartals artikelserie ”Det antidepressiva Sverige” fortsätter. Illustration: Hans von Corswant.

Tonårsflickor kan idag få antidepressiva läkemedel på grund av stress i skolan eller trassel med pojkvännen. Vad händer med ett samhälle där en tiondel av befolkningen går på medel som kan skapa känslomässig avtrubbning, och där biverkningarna är många? Självklart måste vi kunna diskutera det på kultursidor, skriver Åsa Nilsonne, psykiatriker och professor emeritus vid Karolinska institutet, i en replik till Markus Heilig.

Lyssna på texten
Laddar ...
Följ Kvartals poddar: Apple | Spotify
Av Åsa Nilsonne | 4 februari 2023
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Profil Inlästa texterLästid 11 min Skärmläsarvänlig
I korthet
När människor inte delar våra åsikter kan vi uppleva dem som faktaresistenta. De borde ju förstå hur det ligger till. Varför gör de inte det?

Faktaresistensens Janusansikte

Ett svar är att vi sållar bort information som inte stämmer med vad vi tror. Ofta innan vi ens har hunnit ta till oss innehållet. Vi är inte intresserade för vi vet redan vad vi tycker. Så verkar professorn i psykiatri Markus Heilig ha gjort när han väljer att bara redovisa den ena sidans sanning i debatten om SSRI, den mest använda typen av antidepressiva preparat i Sverige idag (Faktaresistent kritik mot antidepressiva, Kvartal 20/1). Han bryr sig inte om att ens nämna rapporter och forskning som ifrågasätter effektiviteten, eller inventerar och följer upp biverkningar.

Läs mer Visa mindre