Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Samhälle

Kriser som kräver att regeringen ingriper

Dåvarande länspolismästare Hans Holmér håller upp två revolvrar under en presskonferens i mars 1986. Mikael Sandström menar att Palmemordet är ett exempel på hur politisk klåfingrighet kan förstöra. Foto: Lars Hedberg/TT
Av Mikael Sandström | 18 mars 2020
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Lyssna på texten I korthet Stöd Kvartal
I korthet

Kriser är en regerings vardag.

Lika farligt om regeringen gör för mycket, som när den gör för lite. Palmemordet är exempel på hur politisk klåfingrighet kan förstöra.

Vaccineringen mot svininfluensa 2009 visar att man alltid fattar beslut som i efterhand, med mer fakta, kan visa sig vara olyckliga. Och att man då söker syndabockar.

Regeringen Löfven har agerat sent. Risken är betydande att den nu frestas att vidta dramatiska symbolåtgärder.

Efter den akuta krisen måste vi förbereda oss för framtida kriser men även lära oss att prioritera – vilka faror som är stora och vilka som är små.

God krishantering innebär att man vågar göra fel.

Kriser är en regerings vardag, förklarar Mikael Sandström. Men den som under en kris tar befälet riskerar att bli den som i efterhand anses ansvarig för saker som gått fel. Denna mekanism lär vare ett skäl till att regeringen i det längsta hänvisat till myndighetsbeslut, snarare än att själv leda kommunikationen kring coronakrisen. Mikael Sandström skriver även om lärdomar vi kan dra från beslut om vaccinering mot svininfluensan. 

När man som politiker är med om att vinna ett val och får bilda regering vill man gärna tro att huvuddelen av tid och energi ska ägnas åt att genomföra det politiska program som man valts på. I själva verket kommer mycket tid att ägnas åt att hantera kriser, stora som små och viktiga som oviktiga, kriser som blir offentliga och sådana som man lyckas hålla hemliga.

Kriser av olika slag

Kriser är av

Läs mer Visa mindre