Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

Vi behöver inte fler starka berättelser

Vaccination i USA, i januari 2021. FOTO: Bob Daemmrich /TT

Om det finns något som sprider sig snabbare än virus i dagens samhälle så är det berättelser. Motståndsberättelser var en gång sanningens starkaste kraft. Nu hotar de i stället att vilseleda och förblinda oss i kraft av de starka känslor som de väcker, skriver Fredrik Svenaeus, professor i filosofi.

Av Fredrik Svenaeus | 4 februari 2021
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Lyssna på textenStöd KvartalLästid 9 minSkärmläsarvänlig
I korthet
I dokumentären Vaccinkrigarna som nyligen sändes i SVT skildrar Anna Nordbeck och Malin Olofsson hur kritiken mot allmänna vaccinationsprogram har vuxit sig stark de senaste tjugo åren.1 Journalisterna har infiltrerat antivaccinrörelsen genom att wallraffa och utge sig för att göra en vaccinationskritisk dokumentär. Genom sitt etiskt problematiska men i detta fall välmotiverade tillvägagångssätt lyckas de avslöja hur nyckelpersonerna i ett världsomfattande nätverk har lagt upp sin enkla men effektiva strategi. Den går ut på att samla starka föräldraberättelser om vaccinskador och sedan sprida dem på nätet med pandemisk kraft. Småbarnsföräldrar är målgruppen.

Trots omedelbar kritik vad gällde studiens design och validitet fick artikeln stort genomslag.

Skepsis mot att vaccinera barn mot sjukdomar som mässling, påssjuka och röda hund (MPR) har funnits länge men fick ny kraft och spridning efter att den engelske läkaren Andrew Wakefield 1998 fått en artikel publicerad i den högt ansedda tidskriften The Lancet där han spekulerade om en koppling mellan MPR-vaccinering och utvecklande av autism. Trots omedelbar kritik vad gällde studiens design och validitet fick artikeln stort genomslag.

Läs mer Visa mindre