Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Kultur |

Vem ska en kvinnlig akademiker gifta sig med?

Foto: Unsplash

Sociologiska studier visar hur heterosexuella mäns och kvinnors partnerval skiljer sig. Kvinnor tenderar att söka sig till män med högre status och lön. Vad händer när svenska akademikerkullar i allt högre grad kommer att bestå av kvinnor? Oftast är det ju akademiska studier som ger statusen och inkomsten. Kommer de sociala normerna att förändras?

Av Oscar C. A. Anderson | 14 februari 2019
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Profil I korthet Lästid 9 minSkärmläsarvänlig
I korthet
  • Analyser av människors partnerval pekar på att kvinnor i högre grad än män tar hänsyn till faktorer som inkomst och social status när de väljer livskamrat av motsatt kön.
  • I västerländska samhällen är akademiska studier en dominerande väg till samhällsposition. Men i Sverige kommer akademikergruppen snart att bestå av fler kvinnor än män.
  • Om faktorerna som styr kvinnors val av partner står sig kommer följaktligen partnermarknaden för akademiker inom en framtid att präglas av obalans – ett markant överskott av kvinnor.
  • Detta kan få tydliga följdverkningar både för enskilda och för samhället, och den situationen lär knappast kunna påverkas genom reformer av skilda slag.
Under de senaste tio åren har fler än sex av tio som antagits till högskolan varit kvinnor. [1] Om proportionerna består bland dem som avslutar utbildningar, vilket de förefaller göra, kommer alltså tre av fem utexaminerade akademiker i Sverige framöver att vara kvinnor. Om alla väljer att bilda familj kommer detta innebära att (minst) en tredjedel av alla akademikerkvinnor behöver välja en partner utan högre utbildning. Andelen blir troligen ännu högre, då inte alla män med akademisk examen gifter sig med högutbildade kvinnor.

Hög utbildning och hög lön ökar sannolikheten för (heterosexuella) män att bilda familj. Motsvarande samband finns inte för kvinnor; utbildning eller lön verkar inte på samma sätt premieras på partnermarknaden. [2] En kvinnas utbildningsnivå eller lön påverkar statistiskt sett inte sannolikheten för att hon bildar familj. Arbetslöshet minskar sannolikheten för män att bilda familjer, men detta statistiska samband gäller däremot inte för kvinnor. Slutsatsen kan möjligen vara kontroversiell i Sverige, och teoretiker kan tvista om hur den bör förklaras, men tillgängliga data är tydliga. Män värdesätter andra egenskaper än karriär då de väljer en partner av det motsatta könet.

Läs mer Visa mindre