Varannan vecka brinner en svensk förskola och varje dag en skola därför att någon tänt på. Gärningsmännen påträffas sällan.
En typisk skolbrand tänds på toaletten och släcks snabbt. En förskolebrand tänds på kvällen och blir större.
40 procent av bränderna sker i 8 procent av skolorna. Värst drabbade är områden där de vuxna har låg utbildning. En studie visar att det brinner oftare i områden där många är utrikes födda.
Ungdomar i Sverige, men inte i övriga Norden, förstör allt mer och anledningen är oklar.
Forskare och experter vet inte varför skolbränder ökat sedan 2015. Det kan handla om ökande social oro, växande känsla av utanförskap, en tristess bland ungdomar.
Framtida forskning kan förhoppningsvis ge svar på varför det brinner och vem som tänder på.
… de vuxna fick förklara att kompisarna fanns kvar där, att bara själva förskolan hade brunnit.
Några barn kom ihåg att de lämnat sina kompisar där, när de gick hem dagen innan – de vuxna fick förklara att kompisarna fanns kvar där, att bara själva förskolan hade brunnit. Då undrade barnen ”varför” någon tänt eld på förskolan. Det visste ingen.
Svårfångade pyromaner
Varannan vecka brinner en förskola i Sverige därför att någon avsiktligt tänt fyr på den. Hittills under 2020 har nyhetsflödet sett ut så här:
- Förskola i Nyköping totalförstörd i brand (20 februari)
- Förskola i Solberga totalförstörd i brand (4 april)
- Vallgårdens förskola totalförstörd i brand (13 april)
- Förskola brann i Älta – polisen utreder grov mordbrand (29 april)
- Förskola i Åryd totalförstörd i kraftig brand (5 maj)
- Grov mordbrand på förskola – tredje branden på en månad (13 maj)
- Nya bränder i Lund – förskola nerbrunnen (21 maj)
- Brand på förskola i Katrineholm (28 maj)
- Förskola utanför Nyköping totalförstörd i brand (12 juni)
- Förskolebrand i Kil kan ha varit anlagd (28 juli)
- Förskola i storbrand i Hjärup (29 juli)
Alla de här bränderna utreds som mordbränder. När Fjärilens förskola i Nyköping brann var polisen övertygad om att någon tänt på. Att hitta denna ”någon” var svårare. Polisens utredning lades ner i början av juni, knappt två veckor senare brann ytterligare en förskola i Nyköping. Inte heller där finns någon misstänkt.
Bränderna blir fler
Idag brinner det dubbelt så många förskolor i Sverige jämfört med på nittiotalet, alltså fler än trettio anlagda förskolebränder varje år.1 Samma ökning går att se vad gäller grund- och gymnasieskolor. I snitt brinner det i en eller två skolor varje dag; fler än hälften av bränderna är anlagda – det sker alltså närmare trehundra anlagda skolbränder varje år. De flesta bränderna blir aldrig särskilt stora, de orsakar inga större skador. En typisk skolbrand tänds på toaletten under lunchrasten och släcks snabbt. En typisk förskolebrand sätts i gång utomhus, på kvällen. Därför upptäcks förskolebränderna senare och blir större.
– Det finns ett samband här. Det är oftast elever från skolorna som eldar på förskolorna, säger Barbro Johansson, säkerhetskonsult och före detta säkerhetsstrateg vid Skolfastigheter i Stockholm AB.
En destruktiv triangel
En förskolebrand börjar ofta med att högstadieelever umgås vid förskolan under kvällar, helger och lov. De slår sönder något, klottrar, klättrar på taket, lämnar sina fimpar i sandlådan, snurrar upp gungorna i gungställningen. Förskollärarna börjar hitta brännmärken på bänkar, väggar eller uteleksakerna. Sedan kommer branden.
På så sätt bildar förskolebränder, skolbränder och vanlig skadegörelse en destruktiv triangel. När ett av brotten ökar, brukar de andra också göra det. De senaste tjugo åren har alla tre brotten ökat. Ungdomar i Sverige förstör allt mer, frågan är varför.
… i Malmö drabbade upp till 40 procent av bränderna åtta procent av skolorna.
En forskare jag talar med säger att det verkar ske fler anlagda skol- och förskolebränder under första halvan av 2020 än under tidigare år. Han spekulerar i att det kan bero på coronakrisen; ungdomar är mer uttråkade än annars, och begår fler brott. Det är svårt att säga något säkert om ett sådant samband, men siffror från Stockholms lokaltrafik, SL, visar att brott som traditionellt hänger samman med fler skol- och förskolebränder – det vill säga skadegörelse och vandalism – ökat kraftigt under coronakrisen. Under våren 2020 ökade skadegörelsen i kollektivtrafiken med 20 till 60 procent. Klottret i pendeltågen ökade med 130 till 280 procent, jämfört med våren 2019.2 Samtidigt är ökningen av skol- och förskolebränder en trend som sträcker sig över flera år, även om den kan ha spätts på ytterligare under coronakrisen.
År 2007 inleddes ett forskningsprojekt kring skol- och förskolebränder av stiftelsen Brandforsk, ett tiotal försäkringsbolag samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Försäkringsbolagen var trötta på att betala uppåt en halv miljard om året för nedbrända skolor och förskolor, och ville att forskarna skulle hitta ett sätt att motverka dem.3
Nedåtgående trend vände
Forskarna såg att i Malmö drabbade upp till 40 procent av bränderna 8 procent av skolorna.4 De värst drabbade var högstadieskolor där eleverna hade relativt låga betyg. Skolorna låg ofta i områden där få vuxna hade gymnasieutbildning. En studie i Göteborg lade till att det oftare brann i områden där många var utrikes födda.5
När forskningen som gjorts under Brandforsk-projektet skulle sammanfattas år 2013 hade både skol- och förskolebränderna blivit färre. Det är ”ett problem som minskar i omfattning”, kunde man konstatera.6 I slutrapporten av forskningen beskrevs ”en nedåtgående trend” som man hoppades skynda på.7
Faktum är att Sverige ligger högst i Norden, och högt även ur ett globalt perspektiv, i antal skolbränder per invånare.
Men så blev det inte. Mellan 2015 och 2019 har antalet skol- och förskolebränder ökat kraftigt igen.8 Faktum är att Sverige ligger högst i Norden, och högt även ur ett globalt perspektiv, i antal skolbränder per invånare.9 Ingen vet säkert varför. De forskare som Kvartal talat med pekar på två huvudsakliga motiv: Ungdomar startar bränder därför att de är uttråkade, eller som en sorts våldsam hämnd mot samhället. Är Sveriges unga mer uttråkade än förut, eller känner de större ilska mot samhället?
Kommunen hade varnat
Den nedbrunna förskolan Fjärilen låg i Brandkärr, ett miljonprogramsområde där Nyköpings kommun hade varnat för problem. År 2010 beskrev kommunen en ohållbar situation i Brandkärr där det hände att upp till tre flyktingfamiljer trängdes i samma lägenhet. I samma rapport sades det att kommunen och polisen var oroliga för att barn och yngre ungdomar var ute sent på kvällarna och riskerade att rekryteras av kriminella.
Det finns en inflammerad konflikt mellan de unga i Brandkärr och majoritetssamhället.
I en senare rapport från 2017 beskriver kommunen Brandkärr som ”radikaliserat”. Där berättas om hur narkotika säljs öppet, kriminaliteten ökar, att det bildats ett ”samhälle i samhället” där barnen inte längre lär sig svenska. De senaste åren har Brandkärr drabbats av flera bilbränder och ungdomsgäng som kastat sten mot polisen. Det finns en inflammerad konflikt mellan de unga i Brandkärr och majoritetssamhället.
Huruvida detta hänger ihop med förskolebranden är oklart, men forskarna är eniga om att social oro, utanförskap och segregation ökar risken för anlagda bränder. En studie av Bo Malmberg, professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet, visar att ökad segregation kraftigt ökar risken för bilbränder. I områden med en hög andel utlandsfödda, som lever relativt avskilda från majoritetssamhället, brinner det oftare.10
Tappat framtidstron
Håkan Hydén, professor i rättssociologi vid Lunds universitet, tror att det finns en koppling mellan det ökande antalet skolbränder, förskolebränder och bilbränder.
– Ungdomar, som vi antar ligger bakom de här företeelserna, har inget att identifiera sig med idag. De har ingen framtidstro generellt sett. Detta blir ännu starkare i dessa utanförskapsområden. Det finns inget som lockar dem i samhället idag, säger han.
Några förslag är att det kan handla om en ökande social oro i samhället, en växande känsla av utanförskap, en tristess bland ungdomar.
När jag frågar ”varför” antalet skolbränder och förskolebränder ökat sedan 2015, har ingen av de forskare och experter jag talat med något säkert svar. Man bytte metod för att samla in statistik kring anlagda bränder år 2016, men ingen av dem tycks tro att det ensamt förklarar ökningen.11 Några förslag är att det kan handla om en ökande social oro i samhället, en växande känsla av utanförskap, en tristess bland ungdomar. Om det stämmer, väcks följdfrågan: Är den sociala oron, känslan av utanförskap eller tristessen större – eller snabbare växande – bland ungdomar i Sverige jämfört med i resten av Norden? När jag undersöker om det finns någon forskning kring varför det brinner mer i Sverige än i Danmark, Norge och Finland, är det korta svaret ”nej”. Vi vet inte, för det har inte forskats tillräckligt mycket kring det. Men vi kan konstatera att det tycks vara så, det brinner mer här av någon anledning.
Vilka är de som, varannan vecka – året runt, tänder eld på förskolor i Sverige? Vilka är de som dagligen tänder eld i svenska grund- och gymnasieskolor? Är det samma personer? Varför ökar de här bränderna i antal och vad kan göras för att de ska bli färre? Det behövs uppenbarligen mer forskning för att besvara de här frågorna.