Ur pjäsen ”Det kommunistiska manifestet”. Foto: Petra Hellberg/Teater Tribunalen.
Lapo Lappin går på den förment revolutionära Teater Tribunalen på Södermalm i Stockholm och ser vad som sker när poängen inte längre är att förändra världen, utan att uppträda som om man gör det. Denna text har tillfogats en rättelse.
Jag befinner mig i Teater Tribunalens lokaler på Södermalm, det som teatern själv beskriver som ”Stockholms coolaste anti-kapitalistiska scen”.
Går ner för trappan till källaren, förbi en gigantisk banderoll med texten ”Nej till Nato”. På ytan ger teatern ett allmänt ovårdat intryck, där väggar av kalt tegel punkteras av rostiga rör. Samtidigt får man en känsla av att det egentligen är kurerat ned till detaljnivå, som om varje repa i väggarna har placerats där med omsorg.
Väggen i hallen är hoplappad med planscher från tidigare föreställningar. Några sticker ut: Kommunistiska manifestet, till exempel, som Tribunalen iscensatte 2008, och en plansch med en Lenin-staty som blottar sig.
Ständigt prat om att gå från ord till handling
I väntan på att dagens tillställning ska börja hugger jag in på brieost-tallriken. En representant från Olof Palmes Internationella Center håller samtidigt tal om hur ”alla goda krafter nu måste gå ihop”. En annan från Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) talar om hur frihet och jämlikhet i dagens samhälle måste ”återerövras”.
Interiör från Teater Tribunalen.
Det är dessa två organisationer, Olof Palmecentret och ABF, som har finansierat en föreställning av sällskapet Östra Teatern. Det är ett gästspel, det vill säga att den inte spelas av Teater Tribunalens eget sällskap. Men det verkar hur som helst vara helt i linje med teaterns anda.
Jag är på premiären av föreställningen Strutsdansen: en klimatkalops. Den går ut på att gestalta en serie om nio olika scener, som på olika sätt befinner sig i skärningen mellan ett vardagligt nu och en framtida klimatkollaps. Det ger ett slags tvärsnitt av de existentiella frågeställningarna som klimatet ger upphov till.
Jag befinner mig i Teater Tribunalens lokaler på Södermalm, det som teatern själv beskriver som ”Stockholms coolaste anti-kapitalistiska scen”.
Går ner för trappan till källaren, förbi en gigantisk banderoll med texten ”Nej till Nato”. På ytan ger teatern ett allmänt ovårdat intryck, där väggar av kalt tegel punkteras av rostiga rör. Samtidigt får man en känsla av att det egentligen är kurerat ned till detaljnivå, som om varje repa i väggarna har placerats där med omsorg.
Väggen i hallen är hoplappad med planscher från tidigare föreställningar. Några sticker ut: Kommunistiska manifestet, till exempel, som Tribunalen iscensatte 2008, och en plansch med en Lenin-staty som blottar sig.
Ständigt prat om att gå från ord till handling
I väntan på att dagens tillställning ska börja hugger jag in på brieost-tallriken. En representant från Olof Palmes Internationella Center håller samtidigt tal om hur ”alla goda krafter nu måste gå ihop”. En annan från Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) talar om hur frihet och jämlikhet i dagens samhälle måste ”återerövras”.
Interiör från Teater Tribunalen.
Det är dessa två organisationer, Olof Palmecentret och ABF, som har finansierat en föreställning av sällskapet Östra Teatern. Det är ett gästspel, det vill säga att den inte spelas av Teater Tribunalens eget sällskap. Men det verkar hur som helst vara helt i linje med teaterns anda.
Jag är på premiären av föreställningen Strutsdansen: en klimatkalops. Den går ut på att gestalta en serie om nio olika scener, som på olika sätt befinner sig i skärningen mellan ett vardagligt nu och en framtida klimatkollaps. Det ger ett slags tvärsnitt av de existentiella frågeställningarna som klimatet ger upphov till.
Den återkommande frågan som pjäsen brottas med är varför ingen verkar göra något konkret åt klimatet, trots att all fakta ligger på bordet. Pjäsen liknar dessa människor vid strutsar, som enligt en populär myt sticker huvudet i sanden inför faran.
På det stora hela får man säga att uppsättningen blir lyckad: pjäsens uttalade mål var att stämma till eftertanke snarare än att underhålla. Åtminstone jag blev rätt så eftertänksam.
Jag kunde inte undgå att märka – när jag tittade på plansch-mosaiken i hallen utanför teatern – att Tribunalen har gett föreställningar på samma tema tidigare. För snart 10 år sedan huserade Tribunalen en pjäs vid namn Rörelsen. Beskrivningen löd: ”Tänk om vi hade tagit till oss allvaret i dagens klimatsituation. Tänk om vi organiserade oss och startade en rörelse. Tänk om det blev den största folkrörelsen i mänsklighetens historia.”1
Tio år senare är vi fortfarande här. En ny bearbetning av varför motståndet inte fungerar, varför revolutionen ännu inte inträffat.
Nu är det inte meningen att anklaga Teater Tribunalen för att inte ha löst klimatkrisen. Ändå är detta på något sätt en del av ett större mönster: man pratar gärna om ”rörelsen”, om att omsätta tanke i handling. Men handlingarna verkar aldrig komma; man är fångad i en evig karusell av att tänka på hur tankar ska överföras till praktik.
Målet är total samhällsomvandling
Spänningen mellan konstnärlig gestaltning och verklig politisk handling sitter i källarteaterns fundament. I Teater Tribunalens manifest kan man läsa att målet är att ingjuta mod i publiken att förändra sammanhangen som den verkar i.2 På hemsidan förklarar den konstnärlige ledaren Henrik Dahl att ”en total samhällelig systemändring är nödvändig. Det är Teater Tribunalens uppgift att verka för en sådan. Det är hög tid att mänskligheten lämnar sin förhistoria bakom sig och blir fullt ut mänsklig.”3
Jag hör av mig till Henrik Dahl och frågar vad han menar med att teatern ska verka för en total samhällelig systemförändring. Hur bokstavligt ska man tolka manifestets bekännelse att man ”hellre talar om att rasera broar än att bygga dem”; är det en revolution i gammalmodig marxistisk ordning som åsyftas?
Henrik Dahl svarar att ”Revolution eller reform är bara medel, jag har ingen aning om HUR samhället bör omdanas, bara att det BÖR omdanas, socialt och ekonomiskt, via politik. En demokratiserad ekonomisk ordning vore till exempel trevligt. Det är väldigt allmänt. Vi gör vad namnet antyder: teater och annan scenkonst.”
Tribunalen får bidrag för att spela revolutionära
Och det är sant. Teater Tribunalen håller på med teater, både på scenen och bakom kulisserna. Det är inte bara innehållet i pjäserna som är ett skådespel: hela paketet, från estetiken till värdegrunden är ett enda stort skådespel.
Jag menar inte detta som något nedlåtande. Det är bara vad de flesta kvarlevor av marxismen i Sverige har reducerats till. Man iscensätter en retorik och en symbolisk värld som liknar den riktiga, historiska marxismen. Men det är egentligen inte på allvar.
Stater brukar sällan uppskatta konstutövning som på allvar hotar deras existens.
Därmed inte sagt att Teater Tribunalen producerar undermålig teater. (Möjligen är utbudet stundvis lite cringe: exempelvis när Tribunalens grundare Richard Turpin år 2106 retar upp sig på Dagens Nyheters rapportering om Putins propaganda och författar ett ”Ode till DN” där han understryker att fienden inte är Ryssland – ”Det är du, DN, som är fienden.”)4
Tvärtom. Teatern förvaltar en 27-årig tradition av politisk scenkonst och har byggt upp en robust kompetens inom området. Såvitt jag förstår saken är Tribunalen en pelare i Stockholms teaterliv.
Det är just det som är poängen. Tribunalen är djupt rotad i Stockholms kulturella ekosystem. Någonstans skaver detta. Jämför bara med den revolutionära teaterns huvudgestalter. Maksim Gorkij levde stora delar av sitt liv i exil; Bertolt Brecht likaså. Och egentligen är det inget särskilt konstigt med det. Stater brukar sällan uppskatta konstutövning som på allvar hotar deras existens.
Teater Tribunalen får däremot årligen närmare tre miljoner kronor i offentliga anslag.5 Relationen mellan Tribunalen och kulturtjänstemännen är så etablerad att bedömarna av deras anslagsansökningar på Stockholms kulturnämnd brukar återanvända samma formuleringar år efter år. Av beskrivningen som anges i dessa får man inte intrycket att Tribunalen är en särskilt subversiv kraft heller: ”Gruppen gör politisk teater som relaterar till, och polemiserar med, samtid och maktfaktorer”.6
Beskrivningen hade kunnat passa på de allra flesta teatergrupper idag. Även Henrik Dahl menar det: ”Generellt är teatern väldigt mycket mer politiserad idag än den var när vi startade 1995. Att då kalla sig ’politisk teater’ var i andras ögon både töntigt och lite speciellt. Idag görs knappt en uppsättning som inte ’utforskar strukturer’ eller ’undersöker samtidens normativitet’ eller dylikt.”
Ur pjäsen ”Allas krig mot alla”, från 2010. Foto: Mats Bäcker/Teater Tribunalen.
Men kritiken mot systemet till trots verkar Tribunalen trivas rätt bra i systemet som det är nu. Årligen tar Tribunalen emot 300 000 kronor från Stockholms Region, 1 300 000 kronor från Stockholms kulturnämnd7 och ytterligare mellan två och två och en halv miljoner kronor från Statens kulturråd.8 Marxismens förment revolutionära profil skaver mot den etablerade ställning den har fått.
Man hade kunnat fråga myndigheterna, som delar ut generösa stöd, hur de ser på teaterns anspråk på total systemförändring. Men det hade varit en värdelös fråga att ställa. För Tribunalen menar inte allvar; den revolutionära poseringen är just det – posering. Myndigheterna vet det, Tribunalen vet det, jag vet det, du vet det.
Det är inte enbart Tribunalens statliga anslag som Tribunalen har förvärvat under de senaste tio åren som skvallrar om det. Det kommer pengar till Tribunalens verksamhet även från stiftelser med motsatt ideologisk inriktning. I en redovisning av Tribunalens intäkter från Stockholms kulturnämnd finner man att teatern har blivit tilldelad medel från Helge Ax:son Johnsons stiftelse.*9 Pengarna kan härledas tillbaka till bolag som knappast är – hur ska man formulera det? – kända för sin marxistiska profil.
Jag frågar Henrik Dahl hur man får ihop det. Han förklarar att det inte var Tribunalen själv som sökte pengarna utan andra grupper som samarbetade i projektet. ”Men vi skulle inte ha något principiellt emot att söka anslag från dem,” fortsätter han. ”Om vi tänkte så asketiskt och dogmatiskt skulle vi inte ha några anslag alls, det vill säga helt sonika inte funnits till. Min favoritdramatiker, B. Brecht, hade en pragmatisk hållning till ’kampen’, kan man inte deala med skurkarna blir man blåst.”
Skådespelssamhället
Tankarna dras till en av pelarna i den marxistiska kanonen: Guy Debords filosofiska essä Skådespelssamhället (utgiven på franska 1967). Debord ville utvidga marxismens ekonomiska teori till att innefatta kulturen i stort. Den tongivande aspekten med den moderna kapitalistiska kulturen var att den var ett ”spektakel”. Med detta tog Debord inte bara spjärn mot medierna, eller den allestädes närvarande reklamen. Debord menade att samhället idag fungerar genom att framställa olika bilder, olika ideal, som konsumenten i sin tur måste sukta efter. Den dyra klockan är inte främst ett urverk – den är ett löfte om karriärmässig framgång, sexappeal, äventyr i vardagen. Bilderna hade, enligt Debord, blivit verkligare än själva verkligheten; att ”vara” hade blivit ”att uppträda”.
Marxismen idag har blivit ytterligare en instans av spektaklets logik. Det är ett paket av bilder och beteenden, där gestaltningen blir ett självändamål. Poängen är inte längre att förändra världen, utan att uppträda som om man gör det.
I Teater Tribunalens manifest kan man läsa att begrepp som Frihet och Jämlikhet har kommersialiserats och lakats ur av det borgerliga kapitalets diktatur. Men det gäller i lika stor utsträckning de marxistiska begreppen, och marxismen i stort. Marxismen har reducerats till en kommersialiserad image. Motståndet har först och främst blivit en estetik.
Anledningarna därtill är säkert många. Men något som sticker ut, åtminstone i mina ögon, är likheten mellan dagens marxism och det som ofta kallas för ”kulturell kristendom”. Kristendomen har genom tiderna gått igenom cykler av religiös iver: under vissa perioder rullar de trogna runt på golvet i andlig extas, genomgår månadslånga fastor, späker sig själva. Men inom loppet av någon generation brukar saker lugna ner sig rejält. Kristendomen blir främst en kulturell företeelse, där man bevarar de mysiga, mellanmjölkiga bitarna som ger trygghet. Den står för det etablerade i livet och samhället. Man tar sig till kyrkan till jul, vid vigslar och dop; man behåller något slags vag aning om vad kristendomen står för. Men ingen vill faktiskt ha en domedag.
Något liknande gäller för marxismen idag. Kanske kan man tala om ”kulturell marxism”. Den andliga extasen som socialismen nådde förra seklet tillhör det förflutna. Nu återstår en samling ritualer: den revolutionära teatern, demonstrationerna, det högtidliga första maj-firandet… På så sätt behåller man en viss kontinuitet med den historiska marxismen. Man upprepar trollformlerna som bevaras i de heliga skrifterna (Marx, Engels, Brecht) – men de förblir läpparnas bekännelser. Det är bara ett ytligt släktskap med den gamla tron. Innerst inne är kärnan helt och hållet – så att säga – sekulariserad.
* Rättelse: I en tidigare version av denna text stod det att ” teatern har blivit tilldelad medel från Ax:son Johnsons stiftelse, som bland annat ger ut den konservativt präglade kulturtidskriften Axess” Det är sant att Helge Ax:son Johnsons stiftelse har stöttat Tribunalen, men inte Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse som ger ut tidskriften Axess. Vi beklagar förväxlingen.
Lapo Lappin är kulturskribent med bakgrund inom filosofin och medarbetare i Kvartals redaktion.
Redan prenumerant?
Prova en månad helt gratis!
Därefter 99 kr i månaden utan bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Kvartal använder cookies för att förbättra webbplatsen, mäta trafik samt tillhandahålla personanpassad marknadsföring.
Genom att välja “Tillåt cookies” accepterar du vår användning av cookies och samtycker till att denna information kan komma att delas med tredje part. Om du väljer ”Acceptera nödvändiga” använder vi endast de cookies som är nödvändiga för webbplatsens funktion. Läs vår cookiepolicy här.
Insamlingsstiftelsen Kvartal använder sig av cookies och liknande tekniker för att hålla vår webbplats tillförlitlig och säker, för att mäta trafik och prestanda, tillhandahålla personanpassad annonsering samt för att utveckla och förbättra vår webbplats.
För mer information och för att anpassa dina val kan du klicka på ”Hantera cookies” Du kan alltid ändra dina inställningar och dra tillbaka eventuella samtycken genom att klicka på ”Hantera cookies” längst ned på sidan.
Om du vill veta mer om cookies och varför vi använder dem kan du besöka sidan med vår cookiepolicy när som helst och om du vill ha fördjupad information om hur vi behandlar dina personuppgifter kan du besöka sidan med vår personuppgiftspolicy.
Cookies och liknande tekniker som gör att webbplatsen/appen fungerar säkert och korrekt. Webbplatsen/appen kan inte fungera ordentligt utan dessa. Exempel på nödvändiga cookies/tekniker är sådana som används för att utföra åtgärder som du har begärt, exempelvis inställning av dina personliga preferenser, inloggning eller när du ska fylla i ett formulär. Vi använder även vissa nödvändiga tredjepartsfunktioner som kan innebära behandling av din IP-adress, t ex i samband med att vi bäddar in grafik.
Kaka
Varaktighet
Beskrivning
cookielawinfo-checkbox-advertisement
1 year
Denna cookie, som anges av GDPR Cookie Consent-plugin (cookie-hanteraren), används för att registrera användarens samtycke för cookies i kategorin "Annons".
cookielawinfo-checkbox-analytics
11 months
Denna cookie används av GDPR Cookie Consent-plugin.Cookien används för att lagra användarens samtycke för cookies i kategorin "Cookies för analys, prestanda och
utveckling".
cookielawinfo-checkbox-functional
11 months
Cookien sätts av GDPR-cookie-samtycke för att registrera användarens samtycke för cookies i kategorin "Funktionella cookies/tekniker".
cookielawinfo-checkbox-necessary
11 months
Denna cookie ställs in av GDPR Cookie Consent-plugin.Cookies används för att lagra användarens samtycke för cookies i kategorin "Nödvändiga cookies och övriga tekniker".
cookielawinfo-checkbox-others
11 months
Denna cookie ställs in av GDPR Cookie Consent-plugin.Cookien används för att lagra användarens samtycke för cookies i kategorin "Övrigt".
cookielawinfo-checkbox-performance
11 months
Denna cookie ställs in av GDPR Cookie Consent-plugin.Cookien används för att lagra användarens samtycke för cookies i kategorin "Cookies för analys, prestanda och utveckling".
CookieLawInfoConsent
1 year
Registrerar knappstatus för kategorier och status för CCPA (cookie-hanteraren).Det kompletterar primära cookien för denna funktion.
viewed_cookie_policy
11 months
Cookien ställs in av GDPR Cookie Consent-plugin och används för att lagra om användaren har samtyckt till användningen av cookies eller inte.Den lagrar inga personuppgifter.
Cookies och tekniker som gör att det går att tillhandahålla utökade funktioner och individuella inställningar på webbplatsen/appen. De kan placeras ut av oss eller av en tredjepartsleverantör vars tjänster vi har lagt till på vår webbplats/app. Om du inte tillåter dessa cookies/tekniker kan det hända att vissa delar av webbplatsen/appen inte fungerar optimalt.
Kaka
Varaktighet
Beskrivning
pll_language
1 year
pll _language-cookien används av Polylang för att komma ihåg det språk som valts av användaren när den återvänder till webbplatsen, och även för att få språkinformationen när den inte är tillgänglig på annat sätt.
Marknadsföringscookies används för att ge besökarna relevanta annonser och marknadsföringskampanjer. Dessa cookies spårar besökare över webbplatser och samlar in information för att tillhandahålla anpassade annonser.
Kaka
Varaktighet
Beskrivning
VISITOR_INFO1_LIVE
5 months 27 days
En cookie som används av YouTube för att mäta bandbredd. Bandbredden i sin tur avgör om användaren får det nya eller gamla spelargränssnittet.
YSC
session
YSC-cookien används av Youtube för att spåra visningar av inbäddade Youtube-videor.
Cookies och tekniker som används för att visa innehåll från andra medier, och för att möjliggöra vissa funktioner som tillhandahålls av externa samarbetspartners, i s yfte att stärka vårt berättande och vår journalistik. Exempel på detta kan vara innehåll från sociala medier, ljud- eller videospelare. När vi visar innehåll från andra medier och samarbetspartners kan leverantören av det aktuella mediet samla in vissa data om dig, t ex IP-adress, information om din enhet och vilken sida du har besökt, och använda för ändamål som vi inte kontrollerar.
Cookies och tekniker som används för att ta fram statistik över besök på webbplatsen/appen och information om hur webbplatsen/appen används. Med hjälp av denna information kan vi optimera navigering och innehåll, utveckla våra tjänster och förbättra upplevelsen för dig som användare. Vi använder bl.a. realtidsverktyg för att kunna avgöra vilka nyheter som ska publiceras vid vilken tidpunkt. Andra verktyg, t.ex. Google Analytics, används för att följa och analysera läsandet över tid.
Kaka
Varaktighet
Beskrivning
_ga
2 years
_ga-cookien används av Google Analytics för att beräkna besöks-, sessions- och kampanjdata. Den används också till att hålla koll på webbplatsanvändningen.Cookien lagrar information anonymt och tilldelas ett slumpmässigt genererat nummer för att känna igen unika besökare.
_ga_G3ZE4N19S6
2 years
Denna cookie används av Google Analytics.
_gat_UA-123515409-1
1 minute
En variant av _gat-cookien som används av Google Analytics och Google Tag Manager för att tillåta webbplatsägare att spåra besökarnas beteende och mäta webbplatsens prestanda. Namnets ändelse (UA- ...) innehåller det unika identitetsnumret för kontot eller webbplatsen.
_gid
1 day
_gid-cookien används av Google Analytics och lagrar information om hur besökare använder en webbplats, samtidigt som den används för att skapa en analysrapport över webbplatsens prestanda.En del av de uppgifter som samlas in inkluderar antalet besökare, deras källa och de sidor de besöker anonymt.
CONSENT
2 years
YouTube använder denna cookie för att registrera anonym statistik för inbäddade youtube-videor.