Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Kultur

Vänd utvecklingen och få fler att flytta till landet

Ruralisera mera! tycker artikelförfattaren. Foto: Leif R Jansson/TT

I dag råder en djup splittring mellan stad och landsbygd i Sverige. Sverige präglas fortfarande av ett urbant tolkningsföreträde där de mindre orterna alltid blir förlorarna och framställs i osmickrande dager i media. Men om vi kunde vända utvecklingen och underlätta för människor att flytta till landsbygden skulle det lösa många av Sveriges problem. Resultatet skulle bli bättre livsmiljö och på sikt bättre klimat, menar Lotta Gröning.

Av Lotta Gröning | 6 oktober 2019
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Lyssna på texten I korthet Stöd Kvartal
I korthet

/ Historiskt har Sverige varit ett jordbrukssamhälle. I och med industrialiseringen började detta förändras.

/ När folkhemsprojektet genomdrevs blev urbaniseringen ett faktum. Staden och centralismen blev normen för det moderna Sverige.

/ Denna norm lever fortfarande kvar och märks i både media och politik.

/ I själva verket skulle städerna inte klara sig utan landsbygden, och både stad och land förlorar på den polarisering som råder i dag.

/ Inom områden som integration, klimat, polisnärvaro och sjukvård finns gemensamma problem i städerna och på landsbygden.

/ Det är av största vikt att politiker inser att dessa problem måste lösas gemensamt, så att framtidens berättelse om Sverige omfattar hela landet.

 

”Vad förenar ett folk?”,  frågar sig en av huvudpersonerna, Tyrion Lannister, i slutscenen till HBO:s megasuccé Game of thrones. Hur kan ett land med så många olika folkgrupper som seriens fiktiva nation Westeros förenas?
“Är det arméer? Guld? Eller flaggor? Nej, berättelser. Det finns inget mäktigare än en stark berättelse.”
Sverige har på relativt kort tid förändrats från ett land med en av Europas mest homogena befolkningar till ett mångkulturellt samhälle. Den berättelse vi haft om Folkhemmet, Tredje vägen eller det tysta bondefolket som industrialiserades och slog världen med häpnad passar allt sämre för den nation som Sverige har blivit. Därför tar Kvartal nu initiativ till en serie essäer där skribenterna fått skissa på en ny berättelse om Sverige – en berättelse om vad som kan förena de människor som idag bor inom landets gränser – oavsett om de är födda här eller på andra sidan jorden, om de bor i glesbygd eller storstad, om de är gamla eller unga. Den femte essän i serien är skriven av Lotta Gröning, journalist, historiker och lektor i statsvetenskap. 

Världens modernaste land växer fram

I vår släkt var det moster Greta och hennes man Harry som visade vägen. På 1930-talet lämnade de Norberg, flydde utedass och lortiga kolbottnar, dragiga hus och låga löner och flyttade till Stockholm. Där fick de en lägenhet på Heleneborgsgatan, en tvåa i ett hus med hiss som hade en dörr med snidat järngaller. Harry fick arbete med att bygga tunnelbanan. Släkten pratade ofta om Greta och Harry i Stockholm som bodde så fint och som fått det så bra. När jäntan från stan kom på besök hade hon alltid med sig fina presenter: köttbullar och vetelängder. Och hon kom med en doft från världen.

Bönderna som historiskt haft ett stort inflytande över svensk politik blev från 1960-talet och framåt alltmer sedda som kravmaskiner.

Med folkhemsprojektet sådde politikerna drömmar om ett nytt och bättre liv. Bruken lades ner, statarna återfick sin frihet, bättre löner och arbetsvillkor blev verklighet och de bostäder som byggdes hade vattentoalett och centralvärme. Genom den allmänna rösträtten och demokratin kunde samhällets nedersta klass nu få politiska uppdrag. I Sven Delblancs böcker om Hedebyborna blir huvudpersonen Nikodemus kommunstyrelsens ordförande och därmed en betydelsefull person. ”Det är nya tider nu, patron”, säger den tidigare försupne Nikodemus när han möter Patron på Valla i dörren på Stadshotellet.

Läs mer Visa mindre