Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content

Vad händer egentligen på museerna?

Playground  (2016). Etnografiska museet. Foto: Kvartal
Av Christer Lindberg | 18 december 2016
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
I korthet Stöd KvartalLästid 16 minSkärmläsarvänlig
I korthet
  • Under hösten har ett flertal debattörer av varierande politisk färg kritiserat regeringen för att gå för långt i styrning av museernas verksamhet.
  • Aktuella exempel från museivärlden – såväl i Sverige som internationellt – visar på en trend där sakkunskap allt mer får ge vika för postmodern relativism. Ängslan att beröra kontroversiella frågor om exempelvis religion eller mörka inslag i minoriteters historia leder till censur och tendentiösa utställningar.
  • Problemen för de svenska museerna handlar också om lönsamhet. Kvantitet övertrumfar kvalitet i strävan att locka allt fler besökare. Därtill hotas verksamheten inifrån av brist på kunskap om föremål och samlingsbestånd.
  • Museers primära uppdrag är att förvärva och bevara samlingar till skydd för kulturarvet. Deras trovärdighet är beroende av en politiskt obunden röst.
För att museerna ska kunna möta sin publik och representera människor, kulturer och subkulturer med respekt och tolerans, måste den vetenskapliga debatten hållas fri. Dagens överdrivna självkritik och romantiska relativism riskerar att leda till en skev bild av historien. Det skriver Christer Lindberg, professor i socialantropologi, som här ger sin syn på kulturpolitiken och museernas framtid.

Röhsska tar time-out. Historiska museet hänger grytlappar i träden medan Etnografiska museet bjuder på normkritik i form av skakdans med bar rumpa och ”styckmördarkonst” – ett tjugotal människokroppar, klädda i trosor och avhuggna vid midjan (Playground). Frågan ”Vad händer egentligen på museerna?” ställs allt oftare och har lett till intensiv debatt sedan journalisten och författaren Ola Wong i september skrev en artikel i Svenska Dagbladet med andemeningen att regeringen förvandlar våra museer till propagandacenter. Wong varnade för en kulturpolitik som gått vilse i postkolonialt och normkritiskt tänkande och belyste hur regeringen vill använda våra museer som ideologiskt verktyg mot Sverigedemokraterna. [1] I det nyligen presenterade förslaget till kulturarvsproposition finns dessutom sparbeting som medför att Statens museer för världskulturs totala lokalytor minskar.

Läs mer Visa mindre