Det blev ingen
magisk kvart på valvakan. Det vill säga det korta tidsfönster då valresultatet i grova drag uppdagas under räkningen. Den skulle infalla cirka klockan 21.15. Men vad skedde? Kvartal kontaktade statsvetarprofessorn
Henrik Ekengren Oscarsson.
Vad hände med den magiska kvarten?
– Den blev varken magisk eller någon kvart. Inströmningen av valresultat uppförde sig inte alls som den gjort de senaste valen. Så dramaturgin gick helt förlorad. Och det beror till stor del på att det blev så jämnt.
Varför blev det fel?
– Dels blev inströmningen av resultat långsammare än förväntat. Så själva tidsförloppet då resultaten från 400 till 1100 distrikt, som brukar bli vägledande, räknades blev senarelagd. Och kvarten blev väl till slut uppåt en halvtimme lång. Och då frös ett första resultat fast. Men eftersom det var, eller blev, så jämnt så förlöpte kvällen annorlunda. Det dröjde till kvart i elva innan resultatet tippade över till oppositionens fördel.
Men det händer så mycket konstigt i Sverige nuförtiden.
Ja, jag gick och lade mig ungefär en kvart efter att kvarten var slut. Jag trodde att det var avgjort.
– Aj då, lurade vi dig? Det var inte meningen. Vår prognos visade ju att det var så jämnt att man var tvungen att vaka lite längre.
Inga problem, men vilka slutsatser kan ni dra av detta inför nästa val?
– Det är väl att man inte kan använda de tre-fyra senaste valen som karta i en ny terräng. Detta var tänkt som ett planeringsinstrument. Och det brukade ju se ut som vi trodde. Men det händer så mycket konstigt i Sverige nuförtiden.
Ingen magisk kvart nästa val alltså?
– En magisk halvtimme kanske. Vi får se. Jag tror att det var det extremt jämna valresultatet som ställde till det för oss. Det här var kanske den jämnaste valnatt vi någonsin kommer uppleva, med gastkramande vändning under rösträkningens gång.
Vad säger du om det låga valdeltagandet, en bit över 80 procent?
– Det beror nog på flera motverkande krafter, till exempel allt fler med utländsk bakgrund som brukar ha lägre valdeltagande. Men å andra sidan är det ett spännande val, vilket brukar mobilisera. Kanske kan köerna ha påverkat lite på marginalen. En annan hypotes är att det kan ha varit svårt att välja. En borgerlig väljare som hatar SD – hur ska en sådan bete sig? Men allt detta är bara hypoteser. Vi kommer få data på detta framöver.
Och slutligen – vad kommer valet 2022 att heta?
– Jag lutar nog åt energivalet. Det gäller ju att hitta ett ord så att vi om 20 år kan komma ihåg ungefär vad vi pratade om inför detta val. Och då kommer väl alla att häpna – hur kunde vi ha ett elprisval efter en global pandemi och med ett stort krig i Europa. Det kommer nog framstå som konstigt att vi inte pratade mer om ekonomi inför en stundande lågkonjunktur.
Är det du som har sista ordet när ett val namnges?
– Nej, det är nog min kollega Peter Esaiasson. Han har namngett alla val från 1866 och framåt. Jag gissar att han har vetorätt i frågan.
Henrik Höjer är Kvartals vetenskapsredaktör. Han är även historiker och författare.
