Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

Ansvarsutkrävande handlar inte om häxjakt

När man styr utifrån ledord som samordning och samverkan kan ansvarsförhållandena ibland vara svåra att veta. Foto: SANDBERG MAGNUS/Aftonbladet /TT
Lyssna på texten
Laddar ...
Följ Kvartals poddar: Apple | Spotify
Av Richard  Sannerholm | 23 april 2020
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Profil Inlästa texterLästid 12 minSkärmläsarvänlig
I korthet
Coronavirusets framfart visar hur svårt den svenska statsförvaltningen har för ansvarstagande. I flera viktiga frågor har det varit oklart vem som bär det faktiska ansvaret. Hur fattas beslut om tvångsåtgärder, och av vem? Vem ansvarar för skyddsutrustning inom sjukvård och äldreomsorg, eller samordnar så att vårdens kapacitet möter vårdbehovet av sjuka nationellt? Vem kan stänga skolorna? Hur kan smittan ha fått fäste på så många äldreboenden? Richard Sannerholm, forskare i juridik efterfrågar ansvar och ansvarsutkrävande.

Så här långt påminner krishanteringen om hela havet stormar. Regeringen, myndigheterna, regionerna och kommunerna tävlar om att snabbast möjligt hitta en sittplats.

Många anser att ansvarsfrågan får anstå till senare. Men det finns all anledning att kritiskt granska hur regeringen och myndigheterna förhåller sig till ansvar – även under en pågående kris. Framför allt för att pandemiberedskapen och politikernas yrvakna respons lämnar mycket övrigt att önska.

Tidigare erfarenheter visar att vid kriser och skandaler lämpas ansvarets börda ofta över på någon annan.

T

Läs mer Visa mindre