Det pågår en maktkamp mellan Donald Trump och flera amerikanska universitet. Över hundra ledare vid universitet och högskolor i USA har protesterat mot det de kallar otillbörlig påverkan på utbildningens innehåll och vilka som anställs vid lärosätena.
Harvarduniversitetet har stämt Trump-administrationen efter att ha fått sina federala miljardanslag frysta, medan Columbiauniversitetet i New York har valt att anpassa sig till administrationens krav.
– Det är ett tufft läge, säger Lars Trägårdh, professor i historia och välkänd USA-kännare, som nyligen besökte Columbiauniversitetet där han tidigare undervisat.
Enligt Lars Trägårdh handlar situationen om flera samtidiga kriser på universiteten, varav en del är självförvållade.
– Kritiken har länge kommit från vänster om att det är väldigt dyrt att gå på college. Det finns också en livaktig debatt om liberal arts, den traditionen med allmänbildning som har varit tongivande för amerikanska universitet, säger han.
Ryan Enos, professor i statsvetenskap på Harvarduniversitetet, har hävdat att den amerikanska demokratins slut är nära. Trägårdh betonar dock att det är viktigt att inte överdriva hotet mot demokratin själv.
– Jag tror att vi måste ta det lite lugnt vad gäller diskussionen om demokratins kris, säger han.
Han noterar att många på Columbia nu känner sig stärkt av Harvards mer konfrontativa linje, men påpekar att Harvard är betydligt rikare och därmed har större möjligheter att stå emot Trumps krav.
– Jag tror att Columbia har försökt hitta en pragmatism som man inte har funnit på Harvard, för de anspråk som ställdes på Harvard var mer radikala, säger Lars Trägårdh.
Det pågår en maktkamp mellan Donald Trump och flera amerikanska universitet. Fler än hundra ledare för universitet och högskolor i USA har protesterat mot vad de kallar otillbörlig påverkan på utbildningens innehåll och vilka som anställs vid lärosätena.