Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Samhälle |

Trettio år för sent!

SFI. Svenska för invandrare. FOTO: Hussein El-alawi / Sydsvenskan / TT

Politikerna har nu börjar uppmärksamma språkets vikt för integrationen. Men det är många förlorade år som ska tas igen och frågan är om riktade utbildningsinsatser räcker, skriver språkforskarna Fanny Forsberg Lundell och Berit Aronsson.

Av Fanny Forsberg Lundell och Berit Aronsson | 12 februari 2021
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Stöd KvartalLästid 5 minSkärmläsarvänlig
I korthet
I höstas uppgav SVT att varannan sexåring i Järvaområdet talar svenska för dåligt för att klara kunskapskraven i grundskolan.1 Enligt grundskolechefen i Järva ligger barnen 2-3 år efter i språkutvecklingen i jämförelse med dem som har svenska som modersmål. Tidigare under året rapporterades om ett område i Göteborg där 75 procent av barnen i 4–5 årsåldern inte hade åldersadekvat språknivå.2

När det gäller vuxna invandrare visar nationalekonomisk forskning att bristen på språkkunskaper är tätt förknippad med den i nordisk jämförelse dåliga arbetsmarknadsintegrationen för utrikes födda i Sverige.3

Från politiskt håll har olika reaktioner förekommit över tid. Man har framför allt drivit förslag om språk och utbildning, såsom obligatorisk språkförskola för barn till nyanlända och språkplikt för rätt till försörjningsstöd för vuxna. Den 13 januari 2021 publicerade Regeringskansliet utredningen Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap.4 I utredningen föreslås ett medborgarskapsprov där bland annat krav ska ställas på kunskaper i svenska. Även denna rapport tycks genomgående utgå från att utbildningsinsatser ska ha en mirakulös effekt. Utbildning är självklart betydelsefull, och där finns förbättringspotential, men det är dags att i debatten om språk och integration även rikta ljuset mot andra faktorer, såsom boendesegregation och social integration.

Dessa förhållanden spelar en avgörande roll för att skapa ytor för interaktion med målspråkstalare utanför klassrummet. Det är rimligt att politiker vill leverera lösningar, men för att dessa ska ha en effekt måste politiken förankras i en djupare förståelse för de mekanismer som påverkar hur vi människor lär oss språk.

Läs mer Visa mindre