Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Samhälle |

Tre förklaringar till gängvåldet

Minnesplats för rapparen Nils "Einár" Grönberg, som mördades hösten 2021. FOTO: Johan Jeppsson/TT

Varför har Sverige blivit Europaledande i fråga om skjutvapenvåld och sprängdåd? Sociologiprofessorn Micael Björk ser tre olika förklaringar: en misslyckad polisreform, dragningskraften från gängens ledarskikt och den något vaga kulturella faktorn.

Av Micael Björk | 17 november 2021
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Stöd KvartalLästid 5 minSkärmläsarvänlig
I korthet
Jag har tidigare skrivit en bok om polisarbete i Göteborgs förorter, Ordningsmakten i stadens periferi (Symposion, ny upplaga 2021). Där skildras en årslång polisinsats med målet att stoppa rekryteringen till kriminella gäng. Men vad har hänt sedan den ursprungliga forskningsinsatsen för femton år sedan, och vilka lärdomar kan vi dra? Det finns helt klart en brygga till vår tids diskussioner om gängkriminalitet och etnisk maffia. En del har förändrats men annat är sig likt; organiserad brottslighet, tystnadskultur, parallellsamhällen och svarta ekonomier hotar fortfarande den lagbundna ordningen i det som idag kallas utsatta områden.

Möjligen kan ett trendbrott observeras. Vi har onekligen sett ett antal framgångsrika polisinsatser på sista tiden, baserade på de kriminellas kommunikationer i krypterade telefoner (till exempel Encrochat). Jag vill ändå peka på tre lärdomar från min forskning, och delar av resonemanget kan nog även förklara varför Sverige blivit ”Europaledande” i fråga om dödligt skjutvapenvåld och sprängdåd.

Läs mer Visa mindre