Den kallas Gal-Tan-skalan och har en egen sida på svenska Wikipedia, men ingen på engelska, tyska eller franska. Varför svenskarna har tagit denna tekniska forskarterm till sitt hjärta är oklart, kanske för att den inom sig bär allt vi tycker är jobbigt att prata om – invandring, barnuppfostran och vilken syn man egentligen ska ha på gamla människor i ungdomskultens förlovade land. Det är så mycket som har kört fast. Den etniska segregationen kvarstår, trots att vi anslår så mycket pengar för att motverka den. Varför skjuts det, när vi satsar så mycket på Polisen? Ordningen i skolan, den tycks ju heller inte handla enbart om större anslag till skolor och nya fördelningsnycklar i kommunerna. Omsorg om gamla handlar förstås om pengar. Men också om något mer existentiellt, nämligen respekt. Tycker vi att äldres erfarenheter är värda något? Varför är i så fall fem av åtta partiledare under 50 år?
Gal-Tan är inte vänster-höger
Gal-Tan handlar om värden som är svåra att köpa för pengar. Och väljarnas känslor inför dessa mjuka variabler kan förklara varför valet 2022 gick som det gick.
2017 konstaterade statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson att den ekonomiska vänster-höger-dimensionen fortfarande var viktigast för väljarna när de röstade, även om Gal-Tan-skalan hade betydelse. Med andra ord – de ekonomiska frågorna. Men i en studie baserad på senare data (från 2018 års SOM-undersökning) framgår att de två konfliktdimensionerna hade blivit lika viktiga som förklaring till partival och politiska attityder hos svenska väljare vid den tidpunkten. Helgens riksdagsval kan ha inneburit ytterligare ett steg åt samma håll. Det återstår för forskarna att göra eftervalsanalys men en gissning är att den 11 september 2022 kan bli känd som dagen då Gal-Tan-värderingar gick om ekonomin som viktigast för väljarna, och då Tan utklassade Gal.
Det är inte bara SD:s framgång som tyder på det. För detta talar också Socialdemokraternas ökade stöd efter att S lade om kursen i frågor om lag och ordning och migration åt Tan-hållet. Centerpartiet som förlorade nästan var fjärde väljare på söndagen är det enskilda parti i Europa som har gjort den största förflyttningen i riktning mot Gal de senaste åren. Ett Gal-parti som gick framåt var däremot Miljöpartiet. Men troligen mer för klimatpolitiken än för partiets inställning i flyktingfrågan.
Väljarforskaren Henrik Ekengren Oscarsson talar hellre om ”kulturdimensionen” än Gal-Tan, och hans kollega Sören Holmberg vill inte ens ta bokstavskombinationen i sin mun. Om vi ändå skärskådar begreppen kan vi bättre förstå dem. Grön, alternativ, libertär – Gal – innebär omsorg om miljön, tolerans för olika livsstilar, frihetskamp och individualism. Där ryms 1968, ”Kärnkraft, nej tack”, Pippi Långstrump, Dawit Isaak och Greta Thunberg. Medan Tan, som står för Traditionell, Auktoritär och Nationalism i svensk kontext kan betyda sådant som 2011 års läroplaner med mer fokus på ämneskunskaper precis som det var förr. Tan är inte en angelägenhet enbart för högerpartier. Tan är också ordning och reda och det socialdemokratiska mobilförbudet i skolan som trädde i kraft den 1 augusti eller folkhemsvärderingar som jämlikhet, jämställdhet och arbetslinje. Att behålla svenska som ensamt huvudspråk är Tan, när många invånare förstår exempelvis arabiska mycket bättre och partiet Nyans vill klassa sistnämnda som minoritetsspråk.
Partier som förordar stram migrations- och rättspolitik fick 80 procent i valet
Som alla förstår är Gal och Tan inte ömsesidigt uteslutande kategorier. En väljare kan gilla den antiauktoritära och allmänt Galiga Pippi och ändå tycka att det behövs en ny folk- och bostadsräkning. Den som vill ha mobilfria skolor kan samtidigt förorda vindkraft. Det är inget konstigt med det. Poängen är att dessa mjuka frågor känns viktiga.
Vill man ha bättre äldreomsorg, då är man inne på T:et i Tan. Tycker man att läraren ska ha makten i klassrummet, då är det A:et man far efter. Och när man vill satsa på att små barn ska lära sig svenska, då kvalar man in för ett N som i nationalism vare sig man vill eller inte.
För flyktingfrågan är svår att komma ifrån. Enligt undersökningen citerad ovan uppvisade väljarnas inställning till minskad (eller ökad) flyktinginvandring det starkaste sambandet med valet av parti. Och det är bara att konstatera – partier som förordar en stram migrations- och rättspolitik vann stöd av 80,2 procent av väljarna.
Cecilia Garme är politisk journalist, moderator och fil dr i statsvetenskap.
