Public service-profil byttes mot börsraket
Programmet har den här säsongen utvecklats i riktning mot ett allt smalare ämnesval. Tidigare var den mångårige SVT-medarbetaren Alexander Norén programledare. Programmet tog då ofta upp bredare samhällsfrågor, exempelvis avsnittet om arbetsvillkoren för de som arbetar i den nya så kallade ”gig-ekonomin”.
Den här säsongen heter programledaren Carolina Neurath, en utan tvivel skicklig och kunnig journalist som tidigare har arbetat för SvD Näringsliv och Dagens Industri och även är medförfattare till boken ”De svenska riskkapitalisterna”. Kanske var syftet med rekryteringen att komma bort från tråkig samhällsjournalistik och i stället lyfta fram unga flärdfulla ”influencers” och snabba klipp?
Det sista avsnittet med den förre programledaren, Alexander Norén, handlade om coronavaccin, med frågeställningen ”Räcker det med ett vaccin för att rädda ekonomin?” Även det första avsnittet den här säsongen handlar om vaccinet. Men nu i stället med frågeställningen om ”kommer vaccinet att bli en bra affär för bolagen?”. 1
Sänt från och för Östermalm
Jag arbetade själv ett drygt decennium som ekonomireporter på bland annat Ekot, Sveriges Radio och Dagens Nyheter. Jag var också med om att starta upp Finansnytt på TV8, som vände sig till en smalare publik än de ovannämnda. När public service-bolaget SVT satsar på ett ekonomiprogram vänder även det sig till en relativt smal och specialintresserad publik. Ett avsnitt handlade uteslutande om var den kinesiske affärsmannen Jack Ma befunnit sig under några månaders tid. En av studiogästerna suckade och upprepade indignerat att Ma inte har varit borta, utan endast låtit bli att framträda offentligt.
Man kan fråga sig om hur många av SVT:s tittare som bekymrar sig om Jack Ma, eller ens har hört talats om honom. Ett annat avsnitt handlade om kryptovalutan Bitcoin. Ett tredje om huruvida veganska matprodukter är en bra investering. ”Rik på vaccin” och ”Den nya börsen”, om applikationer för börshandel, är andra programavsnitt. Återigen är det svårt att förstå varför just dessa specialämnen valts ut för en public service-publik, i stället för ämnen som till exempel berör personer med ekonomiska utmaningar i vardagen. SVT har förvisso folkbildningsambitioner som en del av sitt uppdrag. Frågan är bara om tanken på folkbildning gällde om veganmat är en bra investering eller var Jack Ma befinner sig?
Ännu märkligare än ämnesvalen för de olika avsnitten är själva programupplägget. I studion har programledaren alltid tre gäster. Då kan man som van nyhetskonsument inbilla sig att dessa tre ska representera olika åsikter om ämnet som avhandlas. Så är det inte. I stället är det tre personer som har ungefär samma kunskap om ämnet och framförallt är de oftast rörande överens. De tre gästerna tittar ofta beundrande på varandra och instämmer nickande i vad som sägs. Det är inte journalistik på det sätt som journalistik brukar definieras, med åsikter som bryts mot varandra och en programledare som strävar efter ett sakligt och opartiskt samtal. Programmet påminner i stället om en åsiktspanel, med den viktiga skillnaden att i en sådan brukar gästerna ha olika åsikter. Men inte här.
Samhällskritik är inte SVT:s fokus
Visst finns det inbjudna gäster som passar på att kritisera effekter av den förda politiken. Den ansedda nationalekonomen Cecilia Hermansson sammanfattade regeringens politik med att ha kvar ränteavdragen samtidigt som fastighetsskatten är avskaffad som ”hål i huvudet”. Men sådana uttalanden fångas inte upp och fördjupas, för det är inte samhällskritik som är SVT:s fokus utan det är ekonomiska trender och investeringar. Där inbjudna gäster bland annat får gissa vilken investering som är bäst på fem års sikt.
Ämnet kan förvisso vara angeläget, men det är ändå svårt att skaka av sig känslan av nordkoreansk nyhetssändning.
Ekonomibyrån blir ofta till ett hyllningsprogram för det ämne som avhandlas. Där programledaren och de tre gästerna nästan når ett tillstånd av extas. Det gällde till exempel avsnittet om ”det gröna stålet”. Ämnet kan förvisso vara angeläget, men det är ändå svårt att skaka av sig känslan av nordkoreansk nyhetssändning.
I Ekonomibyrån ges ofta en historisk tillbakablick på programavsnittets ämne. Då avhandlas inte bara flera decennier utan ibland även flera sekler på en eller ett par minuter. Här finns alltså ett försök till utbildning av publiken. Sedan kan man fråga sig vad en tittare kommer ihåg av sekellångt tidsperspektiv som rabblas på ett par minuter. Här slås jag av att Ekonomibyrån påminner mer om en modern blixtsnabb twitter-variant av Utbildningsradion än ett modernt journalistiskt program. Ytligt och tendentiöst skulle kanske andra säga.
Medan SVT analyserar vegankorvar vräks barnfamiljer
Kritiken här mot Ekonomibyrån gäller ändå inte i första hand det som gjorts, utan snarare det som inte gjorts. Varför inte ett program om vad de enorma lånen i EU och ökade statsskulder innebär? Och varför inte mer om hur arbetstagare och småföretagare drabbats av pandemin. Eller varför inte ett program om hur pensionssystemet har havererat och nu tvingat regeringen att införa ett inkomstpensionstillägg för de allra fattigaste. Ett annat aktuellt exempel på en viktig ekonomisk fråga är att det extra bostadsbidraget togs bort nu när pandemin är som värst och allt fler ensamstående med barn riskerar att bli vräkta från sina lägenheter då de blivit arbetslösa i pandemins spår. Detta är bara några exempel på andra perspektiv än ”vegankorvar som investering”.
Noter
1, Se https://www.svtplay.se/video/29478260/ekonomibyran/ekonomibyran-sasong-2-avsnitt-14
https://www.svtplay.se/video/29799642/ekonomibyran/ekonomibyran-sasong-3-avsnitt-1
artikel från Kvartal
- Alla artiklar
- Alla poddar
- Kvartals app
- Reklamfritt