Kina har på kort tid blivit en avgörande kraft för kunskapsekonomin medan Sverige tappar i rankning. I en tid då det inte går att skilja politik från teknik, handel och säkerhet borde Kinas historia vara en läxa för Sverige om hur det kan gå för länder som halkar efter skriver Ola Wong, Kinakännare och Kvartals kulturredaktör.

När man talar om Kinas framväxt brukar man mötas av två typer av reaktioner. Den ena illustreras av bilden ovan.

År 2013 var jag i Almedalen med några andra Kinanördar och höll ett heldagsseminarium med rubriken: ”Vakna Sverige, Kina utmanar!” Det gick väl inte att uttrycka tydligare än så, kan man tycka. Men jag kan konstatera att ingen brydde sig den gången. Då hade Volvo redan blivit kinesiskt. Det har varit en surrealistisk känsla att se alla dessa välbetalda strutsar med sina huvuden i sanden under så många år.

Men på senare tid har en annan reaktion blivit vanligare.

Lämmeln

Bara två lägen verkar vara möjliga i paniken: Antingen få hjärtattack som en stressad lämmel och vänta på att bli uppäten. Eller skära av sig vitala organ i tribut till dem som det lilla vettskrämda djuret tar för givet är dess nya härskare.

Mitt mål med den här texten är att väcka en annan, och förhoppningsvis smartare reaktion.

Sveriges välstånd bygger på att vi legat före teknologiskt och innovativt. Sverige har gjort det i en amerikansk världsordning där svenskarna har levt på amerikanskt militärt beskydd och med en ideologi baserad på demokrati, individens frihet och marknadsekonomi. Kommunistpartiet står för något annat och har en annan vision för människan och världen. 

Skolelever firar årsdagen för grundandet av Kinas kommunistparti. Foto: Imagechina/TT

Nytotalitär modell

Vi börjar alltså med: Vad vill Kinas kommunistparti?

Partiets generalsekreterare Xi Jinping presenterade en tydlig färdplan i sitt stora linjetal på den 19:e partikongressen 2017. Till år 2049 ska ”Den kinesiska drömmen  – den kinesiska nationens stora återfödelse” genomföras.

Partiets mål är att bli en global ledare på alla områden – militärt, ekonomiskt, vetenskapligt och kulturellt. De har satt upp tydliga delmål längs vägen.

Partiet vill göra Kina självförsörjande inom såväl teknologi och livsmedel som säkerhet och industri.

De här målen ska uppnås genom att ett folk enas kring ett parti och en stark ledare som likt en organism strävar mot ett mål.

Ledaren på obestämd tid är partiets generalsekreterare Xi Jinping (66 år) som har visat sig vara en dynamisk och hänsynslös nationalistisk ledare med en vision om att återupprätta Mittens rike efter vad man ser som två århundraden av nationell förödmjukelse från utlänningar, västvärlden och Japan.

 

Propagandabild med Xi Jinping i Xiongan, en ”framtidsstad” byggd från grunden för ny teknik.

Som en av partiets tänkare, Jiang Shigong, uttryckte det i en analys av Xi Jinpings linjetal:

”Under Xi Jinpings era ska västvärldens kulturella och ekonomiska överläge de senaste 500 åren brytas och en ny epok för mänskligheten baserad på den kinesiska civilisationen börja1″.

Nyliberal konsensus fick fel

Hur hamnade vi här? Ja, det nyliberala konsensus som rått visade sig vara fel.

”The end of history” sa statsvetaren Francis Fukuyama 1989 och menade med det att den västerländska demokratin visat sig vara den ultimata samhällsformen och att utvecklingen därför hade peakat. Han hade sett alla kinesiska studenter som flockades till USA:s toppuniversitet. Eftersom dessa ofta var partielitens barn tog han för givet att de skulle återvända hem med den amerikanska modellen2. Liksom otaliga andra förståsigpåare underskattade han grovt kommunistpartiets förmåga att hantera utmaningen.  

Globalisering, internet och frihandel, gör att alla andra kommer att bli som vi. Det var länge en accepterad sanning om Kina. Liksom att diktaturen gör att ”kineserna inte klarar att vara innovativa”, som presidentkandidaten Joe Biden sa 3

Partiet höll inte med.

Kärnan i det partiet kallar sin ideologi ”socialism med kinesiska särdrag” är att kommunistpartiet är i kontroll, överallt och på alla nivåer4. Det finns inget i Kina som är oberoende av kommunistpartiet. Allting kan enligt partiet vara en fråga om nationell säkerhet. Utländska investeringar är det. Det har Xi sagt. Under hans ledning integreras teknikbolag, universitet och militär i varandra5

Folkets tro ger nationen styrka och hopp! Propaganda och övervakningskamera på snabbtåget från Peking.

Diskussionen om huruvida Huawei är ett statligt eller ett privat bolag är därför mer av akademiskt intresse. Huawei liksom alla andra är en del av partistaten, de stöttas av den och måste också enligt lag samarbeta med säkerhetstjänsten om de uppmanas till det 6 . Men det förtjänar också att understrykas att det naturligtvis inte innebär att alla kinesiska företag eller medborgare automatiskt är agenter åt kommunistpartiet. På senare tid har den naivitet som länge kännetecknade Sverige bytts ut mot något som liknar ressentiment. Kineser i Sverige kan drabbas av detta. De riskerar att hamna i kläm mellan misstankar om illojalitet i Sverige och anspråken på lojalitet från kommunistpartiet. Man måste kunna hantera säkerhetsutmaningar utan att alienera folk med kinesisk härkomst i Sverige.

Kommersiella drivkrafter utgör grundpelare för de flesta kinesiska bolag. Det är ju därför de har blivit så rika.

Forskningsledaren

Xi säger att Kina ska våga visa självförtroende för sin marxist-leninistiska samhällsmodell. Jag kommer att gå igenom några anledningar till det självförtroendet. Vi börjar med forskningen.

Citeringar till vetenskapliga publikationer. Grafik: Sven Åberg/ Fysiografen symposium, Lund 2019.

På bilden ser vi antalet citeringar till vetenskapliga publikationer för enskilda länder jämfört med övriga världen med 1996 som basår. Vi ser att Sverige som är grön linje har sjunkit lite jämfört med Tyskland. Gör Sverige något fel jämfört med Tyskland kanske man tänker då? Men så ser vi en som sticker av. Det är den röda linjen uppe till vänster. För att kunna få med Kina i bilden får vi göra ett nytt diagram. Det ser ut så här:

Grafik: Sven Åberg/ Fysiografen symposium, Lund 2019.

Då ser vi att Tyskland och Sverige egentligen inte har förändrat sig nämnvärt. Det är Kina som har gjort ett fantastiskt språng. Kina är nu det enskilda land som producerar mest vetenskap inom naturvetenskap och teknologi7.

Det finns en etablerad tanke i USA och Europa att frihet ger bättre forskning.

– Kreativitet är det bästa argumentet för akademisk frihet! sa exempelvis professorn i statsvetenskap Li Bennich-Björkman vid ett symposium till den akademiska frihetens försvar som jag närvarade vid i Lund i maj.

Men det verkar alltså inte finnas någon stark korrelation mellan akademisk frihet och hög rankning, som Sven Åberg, professor i matematisk fysik, påpekade när han presenterade ovanstående diagram på samma tillställning.

Fem kärlekar

Däremot finns det en korrelation mellan hur mycket pengar man satsar och hur mycket citerbar forskning man får. Bara USA lägger mer pengar än Kina på forskning. Antalet utbildade hjärnor spelar roll. Kina producerar 8 miljoner med universitetsexamen per år, nästan dubbelt så många som USA. Den stora ökningen har skett inom ingenjörsutbildningar. Hårt arbete hjälper definitivt.

Från småskolan drillas kinesiska barn att lära sig ”fem kärlekar”: älska landet (Kina), folket (kineserna), arbete (för Kina), vetenskaplig kunskap (nyckeln till Kinas ekonomiska framtid) och socialismen (med dess kinesiska särdrag). Dessa ”fem kärlekar” genomsyrar läroplanen och återkommer i skolböckerna ända upp på högskolenivå8.

Skolbarn firar segern över facismen. Foto: Reuters.

Från botten till toppen

Kinas ledare vill utveckla elevernas kritiska tänkande inom STEM-ämnena, naturvetenskap, matte och teknik – men inte inom samhällsvetenskaper och humaniora. Det verkar funka rätt bra.

Pekings ena stjärnuniversitet, Tsinghua, producerade 2013–2016 en större andel av de 1 procent mest citerade artiklarna inom matematik och data än något annat universitet9. Färden från botten till toppen har gått häpnadsväckande snabbt. Så sent som på 00-talet låg Tsinghua på 66:e plats i världen. I dag är inget europeiskt lärosäte med på den topp 10-listan. Men tittar man på andra rankningar hamnar Europa bättre. EU som helhet producerar fortfarande flest artiklar inom naturvetenskap och teknik, rapporterade tidskriften Nature 2018. Bolaget Times Higher Educations sammanställer många parametrar när de rankar lärosäten inom ingenjörsämnen och teknologi. De sätter Oxford i toppen följt av de gamla vanliga amerikanska: Stanford, Harvard och Caltech. Det första svenska är KTH på plats 53. Åtta kinesiska universitet ligger före KTH även på Times-rankningen. När Brexit är klart kommer EU inte ha något med bland de tio främsta.

Man hör också anekdoter som är bekymmersamma. Om KTH-studenter som inte förstår matten på kinesiska universitet. Om svenska doktorander på Karolinska Institutet som inte klarar av att hänga med med sina kinesiska kollegor, som inte hindras av svenska krav och förväntningar på livspussel och familj. Kinesiska forskare som säger att de numera har bättre eller likvärdiga villkor i Kina än vad de hade i Sverige. Det behövs mer forskning, men det kan vara indikationer på utmaningar för framtidens svenska arbetsmarknad. Nu kanske du tänker: Vi behöver en Kinastrategi!

Humaniorans kris slår mot Sverige

För några veckor sen var jag på ett möte på UD om just den nya Kinastrategin som Sverige utarbetar. Runt bordet satt Kinanördar från näringsliv, forskning, diplomati och medier. Trots att det inte saknas ämnen att prata om dominerades samtalet av humaniorans kris i Sverige. Det finns ett akut behov av sinologer och språkvetare, även om marknaden inte har insett det än. Antalet studenter i kinesiska har sjunkit med nästan en tredjedel sedan 2012.10

Ibland stöter man på ett förakt mot humaniora och bildning från näringsliv och politiker. Den attityden har man på egen risk när det gäller Kina. Sverige behöver en spetsutbildning som kan leverera folk som statsapparaten men även näringslivet behöver.

Innovationsförmåga

Hur var det då med innovationsförmågan?

Kinesiska firmor är lika eller mer innovativa än sina europeiska konkurrenter. Det är åtminstone vad en majoritet av medlemsföretagen i den europeiska handelskammaren i Kina svarade i årets undersökning11.

62 procent av dem ser Kina som en av tre främsta investeringsmål nu och i framtiden, både för att kunna nå kunder och för att bli exponerande mot de dynamiska innovativa kinesiska bolagen i den privata sektorn. Kina skapar också jobb i Sverige; på Lindholmen i Geelyborg byggs det innovationscentrum med tusentals arbetsplatser.12

En del av den kinesiska vetenskapsboomen kan kanske bortförklaras. Man satsar mycket på att få bra statistik. Kvalitén på kinesiska patentansökningar kan också ibland ifrågasättas. Men slutsatsen är ändå att Kina är och kommer att vara en avgörande kraft för utvecklingen inom den kunskapsbaserade ekonomin.

Protektionism lönar sig

Av världens tio mest lönsamma it-bolag är fem amerikanska och fem kinesiska. Inget är europeiskt. Varför har Kina lyckats medan EU misslyckats?

En obekväm sanning är att protektionism har lönat sig. Man säger ibland att information är vår tids olja. Vem äger den? I Europa ägs den av amerikanska bolag som samarbetar med USA:s säkerhetstjänst.

Kina har lyckats få fram stora tillverkare genom att stänga ute utländska rivaler, eller tvinga dem att sätta upp tillverkning i Kina eftersom det i praktiken är omöjligt att sälja annars. När de väl har gjort det har de ofta blivit plundrade på sin teknologi 13.

En femtedel av medlemmarna i Europeiska handelskammaren uppger att de har tvingats att överföra teknologi som ett villkor för marknadstillträde, och många av dessa överföringar har skett under 2018. Det går inte ihop med kommunistpartiets egen retorik, men varför ändra ett vinnande koncept? Partiet arbetar aktivt med importsubstitution, de vill ju vara självförsörjande. Till exempel ska 80 procent av el- och hybridfordon som säljs i Kina vara inhemskt producerade år 2025.

Kina har alltså skyddat sin suveränitet och blivit en teknologisk vinnare på kuppen. För kommunistpartiet är det självklart att blanda ihop politik och handel. Det lönar sig nämligen.

Utkonkurrerade

Bolagen är bra också. Amazon och Uber blev utkonkurrerade från den kinesiska marknaden. Google drevs också ut ur Kina, med schysta och oschysta medel. Deras tidigare chef i landet Kaifu Lee menar i en bok14 att USA:s entreprenörer och ingenjörer framstår som självgoda och lata jämfört med sina kinesiska kollegor, som inte skyr några medel för att krossa konkurrenter och vinna marknadsandelar.

Didi-förare i Peking

”Alla resurser på Huaweis Sverigekontor gick åt till att stjäla teknologi”, sade Robert Read som jobbade där 2002-2003 till Wall Street Journal i maj.15 Han beskrev arbetet så här. Man stal ett moderkort och tog med det för reverse engingeering. Det är en av många anklagelser om fula metoder som Huawei tillbakavisar.

Notera att det var en svensk myndighet, Invest in Sweden Agency, som hjälpte Huawei att etablera sig på lunchavstånd från Ericssons ingenjörer. Sverige skulle kanske ha tappat sitt tekniska försprång ändå, men det ligger något typiskt över att staten använde skattepengar för att främja processen.

Drivhus för ny teknik

Men den främsta orsaken till Kinas framgångar är dock det teknikoptimistiska kinesiska folket. Megastäderna har blivit drivhus för delningsekonomi och ny teknik. Kul, dynamiska och med en frenetisk aktivitet. I Kina klagar programmerarna på 996-arbetsveckor, med arbete från 9 på morgonen till 9 på kvällen 6 dagar i veckan.

USA har fortfarande de bästa forskarna. Men Kina applicerar ny teknik i större och mer omfattande skala. Vid slutet av 2015 hade Kina 170 000 elbussar i trafik, 98 procent (!) av alla elbussar i världen, Scania ingen. I ett läge där användardata är viktigt för teknikutveckling så väcker det frågor. Staden Peking har fler laddstationer för elbilar än Tyskland, och så vidare16. Det finns inga fria medier som väcker oro om it-samhällets risker.

Propagandaarbetare från stats-tv på Himmelska fridens torg.

Partistatens censurerade medier ska hylla partiet och skapa positiva känslor. För Kinas IT-bolag är det därför tuta och kör medan EU inför GDPR och skyddar individens integritet. Baksidan: det högteknologiska totalitära övervakningssamhället, AI-system och algoritmer som gör att folk sänds till omskolningsläger för hjärntvätt utan att de har begått något brott – det är inget som medelklassen bekymrar sig över, eller så håller den tyst. En skicklig och allomfattande propaganda gör att de flesta verkar acceptera systemet.

Cyberspionage

Det handels- och teknikkrig vi nu ser mellan Kina och USA beror delvis på amerikansk oro för Kinas industripolitiska utvecklingsplaner. Mest uppmärksammad är Made in China 2025, en strategi för att göra Kina till en ledare inom framtidens teknologi: robotar, AI, självkörande bilar och så vidare.

Sverige framstår som ett närmast perfekt mål för industrispionage med sina innovativa bolag, öppna och transparenta samhälle och ett i internationell jämförelse mycket svagt cyberskydd där folk har en allmänt naiv inställning till det mesta. Genom företagsförvärv och cyberspionage kan Folkrepubliken spara in på utgifter för forskning och utveckling och komma ikapp andra industrinationer. Samtidigt kan det leda till att andra länders konkurrenskraft försämras, vilket i längden understödjer partiets strävan efter globalt ledarskap, skriver Totalförsvarets forskningsinstitut FOI i rapporten ”Kinas industriella cyberspionage”. 17 Spionagefall som blivit avslöjade har haft tydliga kopplingar till målen i Made in China 2025. Mörkertalet tros vara stort. Partistatens cyberspionage har till synes ökat i omfattning under senare år, blivit mer avancerat och misstänks utföras av partistatens hemliga polis. Det medför betydande utmaningar för Sveriges konkurrenskraft på sikt, vilket kan påverka det svenska välståndet som helhet, enligt FOI-rapporten. Peking förnekar cyberspionage.

Ena er kring kamrat Xi – ljuspropaganda i Peking

Klagomålet är alltså kort uttryckt: Partistaten stjäl kronjuvelerna. Dyrt framställda hemligheter. Ger dem till sina bolag som sedan säljer tillbaka produkterna, billigt. De utsatta företagen som kommit så långt att de inser att de är utsatta får inte mycket stöd. Det saknas en samordnande myndighet som hanterar cyberattacker. Det är som att rapportera till ett svart hål, som en företagare uttryckte det.

USA:s politiker gör name and shame, åtalar och efterlyser. Amerikanska bolag klagar numera högljutt. Sverige och europeiska bolag mumlar i skägget för att man är rädd att provocera partistaten. Men erfarenheten från andra områden visar att om man inte pratar om problem så växer de, så länge det finns kvar något värt att stjäla vill säga.

För din säkerhet – propagandaanimation i Pekings tunnelbana.

Varje år beräknas 55 miljarder euro gå förlorade inom EU till följd av cyberspioneri och 289 000 jobb är i riskzonen. År 2025 riskerar förlusterna att motsvara en miljon arbetstillfällen, skriver tankesmedjan ECIPE i en rapport. 18 De menar därför att EU inte har något annat val än att använda det enda vapnet de har till sitt förfogande: störa Folkrepublikens tillgång till den gemensamma marknaden för att skapa ett påtryckningsmedel och göra något åt problemet. Blanda ihop politik och handel med andra ord.

Men i Kina är det inte längre Made in China 2025 som är mest på tapeten.

Standardkriget

Istället är det ”China standards 2035” som har hamnat i fokus i Kinas tekno-nationalistiska ambitioner. Dagens standarder innehåller ofta patent som man måste använda för att kunna använda tekniken, en usb-ingång på en dator exempelvis. För bara några år sen tjatade västvärlden på Kina att bry sig om standarder, men nu dominerar Kina forumen och ökar inflytande i organ som ISO. Huawei har störst närvaro på möten för att sätta standard för 5G. Partiet exporterar aktivt sina standarder längs den ”Digitala sidenvägen”. Länder i de nya ekonomiska sidenvägarna ansluter sig till Kinas standard i höghastighetståg och annan infrastruktur. De stora framtida tillväxtområdena AI, Tingens internet och molnet saknar ofta globala standarder och därför ser man från partiets sida ett gyllene tillfälle att ta ledningen. Icke-kinesiska bolag blir tvingade att anpassa sig till standarder som är utvecklade och anpassade för att stötta partiekonomin. Det blir riktigt problematiskt när andra länders teknik exkluderas eller komprometteras. Kinas cybersäkerhetslag tvingar utländska bolag att följa en bred uppsättning med vaga standarder, certifieringar och kontrollmekanismer för att få marknadstillträde. Ett resultat är att europeiska firmor kan tvingas överlämna sina hemligheter och upphovsrättskyddat material. Som en rapport från tankesmedjan Merics uttrycker det: Europa måste arbeta för att övervaka Kinas standardiseringsambitioner. Standardracet handlar om vinster och teknologiskt ledarskap.19

Lyft socialismens fana högt! Propagandabanderoll i Peking.

Härska eller lyd

Det finns nu en oro för att vi går mot en ny-imperialistisk världsordning, där länder som halkar efter tvingas bli vasallstater åt någon tekniksupermakt.

För någon som är formad av ett system där allt handlar om att arrangera i makthierarkier är det ganska självklart att den nya världsordningen kommer att definieras av varje lands kapacitet att bemästra AI och andra nya teknologier för att uppnå en dominerande position inom ekonomi och säkerhet.

Vad som är bortom allt tvivel är att Kina missade tåget då den industriella revolutionen gick och fick betala för det i form av fattigdom, semi-kolonialism och invasioner. Det var priset för att Kinas ledare tidigare varit självgoda och låtit landet hamna efter teknologiskt. Britterna startade Opiumkriget (1839-42) i frihandelns namn. Tack vare teknologiskt överläge kunde de krossa det kinesiska motståndet och tvinga kineserna att öppna sina marknader på västerlänningarnas villkor. Den läxan har kommunistpartiet lärt sig. Nu är det ingen som säger att historien upprepar sig, däremot har den ett sinne för ironi.

– Kina måste utveckla, kontrollera och använda artificiell intelligens för att säkra Kinas framtid i den nästa teknologiska och industriella revolutionen, har Xi Jinping sagt.

Räven

Kinas smärtsamma erfarenhet är också något som Sverige kan dra lärdom av.

Europa borde stötta sina startupbolag och undvika att bli beroende av partistatens teknologier och framförallt lära sig mer om Kina. Var som räven:

Tänk mångfacetterat! En rävlya har många utgångar och det finns fler än ett sätt att ta sig in i ett hönshus. Men allt har samma syfte: att skydda sina ekonomiska intressen och familjens frihet och säkerhet.

 

Artikeln är baserad på Ola Wongs anförande ”Mittens rike revival!”på Svenskt Näringslivs seminarium ”På banan eller i båset 2030 – vad utmanar den svenska arbetsmarknaden”, som arrangerades inom ramen för projektetet Framtidens Arbetsmarknad i Stockholm den 11 juni 2019.

Noter

1, Https://www.thechinastory.org/cot/jiang-shigong-on-philosophy-and-history-interpreting-the-xi-jinping-era-through-xis-report-to-the-nineteenth-national-congress-of-the-ccp/ 

2, https://www.themonthly.com.au/issue/2018/august/1533045600/john-garnaut/australia-s-china-reset

3, http://politicalticker.blogs.cnn.com/2014/05/28/biden-name-one-innovative-product-from-china/?iid=EL

4, Se till exempel https://www.ft.com/content/8dcb534c-dbaf-11e8-9f04-38d397e6661c  eller thediplomat.com/2018/03/chinas-cyber-militias/

5, Partiets stadgar kan läsas på engelska här: http://www.china.org.cn/20171105-001.pdf “Leadership of the Communist Party of China is the most essential attribute of socialism with Chinese characteristics, and the greatest strength of this system. The Party exercises overall leadership over all areas of endeavor in every part of the country.” 

6, Nationella underrättelselagen: http://en.pkulaw.cn/display.aspx?cgid=297110&lib=law  Artikel 7, översatt till engelska: “An organization or citizen shall support, assist in, and cooperate in national intelligence work in accordance with the law and keep confidential the national intelligence work that it or he knows. The state shall protect the individual or organization that has supported, assisted in or cooperated in national intelligence work.”

7,Se https://www.nature.com/articles/d41586-018-00927-4 Kina är den största producenten av vetenskap i världen enligt artikeln Bigger Than You Thought: China’s Contribution to Scientific Publicationsav Qingnan Xie, Richard B. Freeman.

8, För mer om politisk karaktärsfostran i den kinesiska skolan se exempelvis: https://u.osu.edu/mclc/2017/10/30/little-soldiers-excerpt/ eller http://www.socialstudies.org/sites/default/files/publications/yl/1703/170311.pdf

9, https://www.economist.com/china/2018/11/17/tsinghua-university-may-soon-top-the-world-league-in-science-research Times Higher Educations ranking  anger 8 kinesiska universitet (inklusive Hongkong) som ligger före det bästa svenska på rankningen.

Plats 14 Pekings universitet

Plats 20 Tsinghua

Plats 23 Hongkong university of science and technology

Plats 37 Zhejiang university

Plats 40 Hongkongs universitet.

Plats 42 University of Science and Technology of China

Plats 43 Jiatonguniversitetet, Shanghai.

Plats 49 Fudanuniversitetet, Shanghai.

Plats 53 KTH.

10, https://www.dn.se/debatt/alltfor-daliga-kunskaper-om-asiatiska-samhallet-i-sverige

11, https://www.europeanchamber.com.cn/en/publications-business-confidence-survey

12, https://www.nyteknik.se/fordon/har-ska-geelys-nya-innovationscentrum-ligga-6907920

13, https://www.chinalawblog.com/2019/03/chinas-new-foreign-investment-law-and-forced-technology-transfer-same-as-it-ever-was.html

14, https://www.svd.se/kina-pa-vag-ta-over-ai-usa-lata-och-sjalvgoda

15, https://www.wsj.com/articles/huaweis-yearslong-rise-is-littered-with-accusations-of-theft-and-dubious-ethics-11558756858

16, https://www.economist.com/briefing/2019/04/04/chinas-plans-for-the-electrified-autonomous-and-shared-future-of-the-car

17, https://www.foi.se/rest-api/report/FOI%20MEMO%206698

18, Se http://ecipe.org/publications/stealing-thunder/

19, För mer om standarder som den nya geopolitiken lyssna på min poddintervju med Björn Fägersten för Utrikespolitiska institutets Sidenvägspodd https://soundcloud.com/user-312634401/sidenvagspodden-avsnitt-7-kinesiska-skuldfallor-och-standardmakt. 

20, Se även https://www.merics.org/en/blog/chinese-tech-standards-put-screws-european-companies

Samtliga teckningar är gjorda av André Wong. 

Samtliga foton av Ola Wong förutom där annan upphovsman är angiven.