“Det här var ett litet stick för en man, men ett stort steg för vår gemensamma hälsa”, utbrast premiärminister Benjamin Netanyahu, med en blinkning åt astronauten Neil Armstrongs första ord på månen, när han lät sig vaccineras först av alla israeler under en livesänd pressträff den 19 december.
Omfattande information
Den efterföljande nationella vaccineringskampanjen – innefattande gratis transport till hundratals dygnet runt-öppna och mobila vaccinationsstationer med drive-in-möjligheter – har följts av omfattande informationsinsatser. Kampanjen har innefattat allt ifrån dansande doktorer som inför ett samlat pressuppbåd firade vaccinets ankomst till det heliga landet, till regeringens lansering av den mobila kontaktspårningsappen ”Hamagen”, som genom platsdata varnar användare som befunnit sig i närheten av coronadiagnostiserade individer.
Medan Israel vaccinerar 106 000 personer om dagen i början av januari, slår den svenska regeringen sig för bröstet för att planera ge 320 000 injektioner – per månad.
Som ett led i kampanjen lanserar landets hälsovårdsministerium i dagarna en ny mobilapplikation där alla som erhållit två doser av coronavaccinet ges möjlighet att ladda ner ett “grönt elektroniskt pass” för tillträde till sport- och kulturevenemang liksom restaurangbesök och internationella resor utan att sitta i karantän.
Medan Israel vaccinerar 106 000 personer om dagen i början av januari, slår den svenska regeringen sig för bröstet för att planera ge 320 000 injektioner – per månad, trots att Sverige säkrat kontrakt för vaccin till hela befolkningen. I denna takt kommer det att ta mer än ett halvår för Sverige – som endast har marginellt större befolkning än den judiska staten – att uppnå samma vaccinationstakt som Israel gjort inom loppet av en månad.
En bidragande faktor till den långsamma vaccineringshanteringen står att finna i att Sverige valt att samordna inköp av vaccin och kliniska läkemedelsprövningar inom EU, vars upphandlingsprocesser präglats av ineffektivitet och intressen av att skydda inhemska industrier. Medan unionen köpt in för få doser av de vaccin som nu rullas ut, har länder som Israel – efter direktförhandlingar mellan premiärminister Netanyahu och Pfizers vd Albert Bourla – lyckats inhandla vaccinvolymer som är större per capita än EU:s (till rapporterat 40 procent högre vaccinpriser).
Israel litet och digitaliserat
Israel har även gynnats av att vara ett relativt litet land till geografi (nästan 21 000 km², betydligt mindre än Småland) och befolkning (8,6 miljoner invånare). Landet har även, likt Sverige, ett digitaliserat och offentligt finansierat hälso- och sjukvårdssystem, som håller internationellt hög standard. Systemet baseras på väl fungerande vårdcentralorganisationer med bred geografisk spridning, som konkurrerar om patienter i alla delar av landet, vilket främjat effektiviteten.
”Pandemin behandlas verkligen som ett krig och Israel har erfarenhet av strider”
En vidare förklaring till Israels framgångsrika vaccinhantering står att finna i historiska och samhällspsykologiska faktorer. Medan Sverige levt i fred i mer än 200 år har Israel – allt sedan statens grundande 1948 – tvingats möta existentiella hot i form av väpnade konflikter och dagliga terrorhot. Dessa erfarenheter har lett till en extrem reaktionssnabbhet vid kriser, vad man på engelska kallar för sense of urgency, eller insikt om stundens allvar.
”Pandemin behandlas verkligen som ett krig och Israel har erfarenhet av strider”, säger professor Allon Moses, chef för smittskyddsmottagningen vid Hadassasjukhuset i Jerusalem i en intervju med Irish Times. “Virusbekämpningen delar många likheter med krig – du har en fiende, rätt ammunition och måste leverera”. Samma krismedvetande saknas i Sverige som – trots en grandios självbild – varit förskonat från den rädsla, mänskligt lidande och död som krig för med sig under århundraden.
De svenska bristerna i krismedvetande – som manifesterats i samband med Tsunamikatastrofen 2004, migrationskrisen 2015 och skogsbränderna 2014 och 2018 – gav sig redan till känna i pandemins inledande fas. När Israel endast hade 21 bekräftade fall av covid-19, jämfört med 140 i Sverige, fattade landet på ett tidigt stadium beslut om två veckors hemkarantän för resenärer från tretton länder. Netanyahu tog kommandot i kriskommunikationen och manade till vaksamhet i direktsänd tv medan regeringen fattade svåra beslut om förbud mot internationella konferenser och massmöten i landet.
Utebliven reaktion och Mello
I Sverige lutade sig regeringen på grundlagen, som förbjuder nationella undantagstillstånd under fredstid, med ett nästintill uteblivet resolut handlande. Samtidigt arrangerade Sveriges Television direktsänd Melodifestivalfinal på en tätt packad Friends arena i Solna med 35 000 åskådare.
När svenska UD avrådde från resor till virusdrabbade delar av Italien och Sydkorea förlitade sig statsminister Stefan Löfven på den svenska förvaltningsmodellen. Regeringen hänvisade till olika myndigheters rekommendationer och fattade beslut först efter hemställan från dessa aktörer. En stor del av krishanteringen lades över på Folkhälsomyndigheten och statsepidemiolog Anders Tegnell som – utan folkvalt mandat – i allmänhetens ögon tog över rodret för den svenska coronapolitiken. Lösa myndighetsrekommendationer följde (”stanna hemma om du känner dig sjuk” och ”använd skyddsutrustning endast när du arbetar med sjuka”) som stundom varit svåra att tolka.
Regeringen såg sig tvungen att återta delar av kommandot när pandemins andra våg slog till i november genom beslut om begränsningar om maximalt åtta personer vid allmänna sammankomster. Beslutet följdes av en fortsatt oförmåga att leverera tydliga svar på komplexa frågor, trots att riksdagen bemyndigat regeringen att vidta ”tillfälliga åtgärder av annat slag” och tillfälligt stänga ned verksamheter för att motverka pandemin. I en tid där viruset dagligen kräver nya offer fortsätter svenskar var dag att trängas utan obligatoriska munskydd i matbutiker och gallerior.
Den tillfälliga pandemilag som trädde i kraft den 10 januari ska ge regeringen befogenhet att besluta om fler bindande smittskyddsåtgärder än vad som för närvarande är möjligt. Utan insikt om stundens allvar finns risk för att Sverige svåraste kris sedan det andra världskrigets slut – som redan resulterat i fler än 9 400 döda – ett andelstal per miljon invånare som är mer än 50 procent högre än Israels (5/1) – fördjupas.
Ett tydligt politiskt ledarskap och en omsvängning av den svenska coronapolitiken – där lärdomar dras av andra länders krishanteringsförmåga – skulle kunna medföra att färre svenskar insjuknar, behöver sjukhusvård och avlider.