Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Testa Kvartal Total! 3 månader för 3 kr.
Testa Kvartal Total! 3 månader för 3 kr.
Samhälle |

Sverige borde snabbtesta barnen

Snabbtest på elever vid Anne Frank-skolan i tyska Halberstadt. Matthias Bein/TT

Sverige bör snabbtesta skolbarn för att hålla nere smittspridningen, menar barnläkaren Petter Brodin. I Tyskland har regeringen avsatt medel för att coronasäkra skolor, med bland annat krav på luftrenare i klassrummen. Men i Sverige har mycket av ansvaret hamnat på enskilda skolor och lärare.

Sedan Sverige började testa barn mer regelmässigt i slutet på november har tio barn officiellt avlidit i covid-19, och under våren hade Sverige en kraftig överdödlighet bland barn där det inte kan uteslutas att det fanns covid-fall, skriver Jonas A Eriksson.

Lyssna på texten
Laddar ...
Följ Kvartals poddar: Apple | Spotify
Av Jonas A Eriksson | 30 mars 2021
Jonas A Eriksson är analytiker, skribent och rådgivare. Han har tidigare varit kommunikationschef på Skagen Fonder, ekonom på Riksbanken och tjänsteman i regeringskansliet.
Profil Inlästa texterLästid 11 min Skärmläsarvänlig
I korthet
Coronapandemin har drabbat de äldre hårdast. Av de drygt 2,7 miljoner människor som så här långt avlidit i pandemin i världen – en siffra som sannolikt är mycket större eftersom underrapporteringen är stor – är de flesta gamla. I Sverige är omkring 90 procent av de omkring 13 500 avlidna, enligt Folkhälsomyndigheten så här långt, över 70 år och siffrorna är likartade i andra länder. Det står i bjärt kontrast mot spanska sjukan som lamslog världen för hundra år sedan.1 En pandemi som slog allra hårdast mot de unga (men även drabbade de riktigt gamla).

Att de gamla drabbats så hårt under pandemin har gjort att fokus legat mycket på brister i äldrevården och hur rekommendationerna som tidigare fanns i Sverige för 70-plussarna beskurit deras handlingsfrihet och väl. Och att de nu när vaccinationer rullats ut på bred front, står först i kön. Barnens roll i pandemin har därför kommit lite i skymundan menar många. Inte minst i Sverige, som till skillnad från de flesta andra länder i världen valde att inte stänga ner skolor (med undantag för gymnasier som gick över till distansundervisning) och förskolor när pandemin bredde ut sig och världen gick in i ett slags kollektivt ”lockdown” vintern/våren 2020. Antagandet har varit att barn och skolor inte spelat någon avgörande roll i smittspridningen, och stödet för detta synsätt i samhället har varit stort. Men det har även funnits kritik. Bland annat farhågor om att lärare utsätts för större smittorisker än många andra yrkesgrupper.2

Den brittiska varianten smittar mer bland barn

Läs mer Visa mindre