Vi människor har börjat se annorlunda ut än våra förfäder – vi är längre och väger även mer. Det är relativt välkänt att en kortvuxen befolkning indikerar att dessa personer fått för lite näring under barndom och uppväxt eller att sjukdomar bromsat deras rent fysiska tillväxt.
Medellängden på en större grupp människor kan därför vara en bra indikator på graden av välstånd eller nöd. Det skriver Angus Deaton i sin synnerligen läsvärda bok Den stora flykten. Angus Deaton är professor i ekonomi vid Princetonuniversitetet och fick år 2015 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne: ”Världens människor lever inte bara längre och blir rikare, deras kroppar blir också längre och starkare, vilket får många goda konsekvenser, möjligen till och med ökar den kognitiva förmågan.”1
Långa människor tjänar i regel mer än korta, det gäller såväl i fattiga jordbrukssamhällen som i rika tjänstesamhällen.
Tidigare menade man att genetiska skillnader var en huvudorsak till skillnader i medellängd mellan olika befolkningar eller grupper av människor. Genetik spelar roll, men levnadsmiljö är också en faktor i sammanhanget, och längden har tydliga kopplingar till utfall i våra liv.
Långa människor tjänar i regel mer än korta, det gäller såväl i fattiga jordbrukssamhällen som i rika tjänstesamhällen. Och långa människor är i genomsnitt intelligentare än korta, skriver Angus Deaton. Sådana forskningsresultat – som alltså handlar om genomsnittliga värden, och inte om individer – har lett till hatstormar och krav på att forskarna som låg bakom sådana studier blir uppsagda, men de blir inte mindre sanna för det.2
Efter industrialiseringen av Europa från och med mitten av 1800-talet växte män omkring en centimeter per decennium, det vet vi tack vara mönstringsdata på unga män. Europeiska män som var födda i mitten av 1800-talet var i snitt 167 centimeter. Hundra år senare var siffran 179 centimeter.
Kvinnors längd vet vi inte lika mycket om eftersom de inte mönstrat i samma omfattning som män, men även kvinnor blir längre när deras länder blir rikare, enligt de data som finns. Men även här råder ännu en stor ojämlikhet. Danska kvinnor födda 1980 är i snitt 171 centimeter långa, medan kvinnor födda i Guatemala samma år är 148 centimeter långa i snitt.
Längd för män i olika delar av världen. Ovan: män födda 1896. Nedan: män födda 1996.
Källa: eLife.
Men relationen mellan inkomst och längd är inte helt linjär, skriver Deaton. Afrikanska kvinnor är längre än vad deras inkomst antyder. Det kan ha att göra med att man i vissa delar av Afrika äter mer kött än i stora delar av Asien. Samtidigt kan den ännu höga barnadödligheten i Afrika göra att de allra svagaste och kortaste barnen dör i unga år. En annan faktor kan vara att vid hög befolkningstäthet i kombination med fattigdom, något som präglat delar av södra och östra Asien, så blir lätt saniteten dålig, vilket kan hämma barnens tillväxt. Ur denna aspekt har delar av Afrika haft en fördel tack vara en betydligt lägre befolkningstäthet.
Lång lika med välutbildad och rik
En befolkning som växer på längden är i regel en befolkning som även lever längre, har högre utbildning och tjänar mer. Det framgår även av en studie från eLife häromåret, som sammanfattade de senaste seklets globala längdutveckling. Analysen bygger på längden på mer än 18 miljoner människor i nästan 200 länder bland folk födda från 1896 till 1996. Sydkoreanska kvinnor och iranska män är de som växt allra mest under denna period – de har blivit 20 respektive 16 centimeter längre under de senaste hundra åren.
… och i vissa länder som till exempel Niger och Uganda har man till och med blivit kortare de senaste decennierna.
Däremot har människor i Afrika söder om Sahara och i södra Asien inte växt nämnvärt under samma period, och i vissa länder som till exempel Niger och Uganda har man till och med blivit kortare de senaste decennierna.
Förändringar i längd de senaste 100 åren. Ovan: män. Nedan: kvinnor. Källa: eLife.
Och längst är man idag i Europa, allra längst i Nederländerna – och kortast i Jemen. Australien är numera det enda ickeeuropeiska land som finns med bland de 25 länder där männen är som längst.
Skillnaderna mellan befolkningarna i det kortaste och längsta landet är cirka 20 centimeter – det gäller både för män och kvinnor.
För hundra år sedan var svenska kvinnor (då i genomsnitt 160 centimeter långa) längst i världen, och länge var USA landet med världens längsta befolkning. Men de har nu halkat allt längre efter många europeiska befolkningar.
Svenska män längre och längre
Mellan 1850 och 1950 ökade svenska mäns längd med en centimeter per decennium, enligt mönstringsdata, som analyserats i en studie i ekonomiska historia vid Göteborgs universitet.
I början av undersökningsperioden kunde vissa enstaka män till och med vara kortare än 140 centimeter!
Denna analys bygger på data över 6 000 unga män som mönstrat åren 1818 till 1968, där medellängden ökade från omkring 165 centimeter till nästan 180. I början av undersökningsperioden kunde vissa enstaka män till och med vara kortare än 140 centimeter!
Under 1800-talet var sambandet mellan inkomst och längd mycket tydligare än idag. De långa unga männen hade i regel rikare föräldrar. Skillnaden mellan söner till fäder med manuella eller ickemanuella arbeten var nästan 5 centimeter vid början av 1800-talet, för att minska till nästan 2 centimeter vid mitten av 1900-talet. I andra länder, till exempel Storbritannien, var längdskillnaderna kopplade till klass dock ännu större, framför allt under 1800-talet.
Även män utan syskon tenderade att vara 2-3 centimeter längre än män med flera syskon, vilket antyder att stora barnkullar innebar fattiga hem med knapert med mat på bordet. Under undersökningsperioden minskade sambandet mellan klass och längd, och är vid slutet av 1900-talet svagt, men dock befintligt. Men ännu vid mitten av 1900-talet var män i stora syskonskaror någon kortare än andra män.
Längre – men även mer övervikt
Samtidigt ökar även övervikt och fetma runt om i världen. Sedan 1975 har andelen överviktiga män i världen ökat från 3 till 11 procent, och bland kvinnor från 6 till 15 procent. Samtidigt minskade andelen underviktiga radikalt.
Även i Sverige är trenden tydlig. I en studie i Ekonomisk Debatt talas om en ”fetmaepidemi”, där framför allt västvärldens befolkning – den längsta alltså – fått allt större kroppshyddor. En tänkbar orsak enligt forskarna är ökat stillasittande och nya mat- och dryckesvanor, som bygger på en allt större tillgänglighet.
Sedan 1995 har andelen med fetma ökat från 9 till 17 procent i Sverige, enligt en studie från Gymnastik- och idrottshögskolan vid Stockholms Stadion. Forskarna befarar att trenden kommer att fortsätta.
I Sverige växer vi fortfarande på längden, om än mycket långsamt, medan medelvikten fortsätter att öka i snabb takt.
Viktökningen är ett historiskt sett sent fenomen som tagit fart de senaste decennierna, jämfört med längdökningen som pågått sedan mitten av 1800-talet. Vi blev först längre, och sedan tjockare – om man ska generalisera. I Sverige växer vi fortfarande på längden, om än mycket långsamt, medan medelvikten fortsätter att öka i snabb takt. Men övervikten är ofta koncentrerad till de med lägre socioekonomisk status.
Allra bäst är alltså att vara rik i ett rikt land, då har man störst chans att bli både lång och smärt.
Se noter Visa mindre
Noter
- Deaton, Angus: Den stora flykten. Välfärd, välstånd och ojämlikhetens ursprung. Santérus förlag 2019, s 142.
- Deaton, Angus: Den stora flykten. Välfärd, välstånd och ojämlikhetens ursprung. Santérus förlag 2019, s 136ff.
Henrik Höjer är Kvartals vetenskapsredaktör. Han är även historiker och författare.
