Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Samhälle |

Statligt ägande skapar oundvikliga problem

Öystein Löseth, vd Nuon, och Lars Josefsson, vd Vattenfall, efter en presskonferens om Vattenfalls bud på Nuon. Mikael Sandström skriver att staten inte kan styra ett så stort och komplext bolag som Vattenfall. Maktbalansen blir för ojämn. Foto: Marcel Antonisse/TT
Av Mikael Sandström | 22 juni 2020
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
I korthet Stöd Kvartal
I korthet

Det viktigaste skälet till att staten inte ska vara företagsägare är att man då är både domare och spelare. Det blev tydligt när apoteksmonopolet avskaffades.

Man kan ifrågasätta om staten är en opartisk reglerare, staten äger ju fortfarande den största apoteksaktören. Samma sak gäller skogsägande, telekommunikation, energimarknaden, med flera.

Regeringskansliet har inte kompetens att styra företag. Särskilt inte komplexa storföretag. Maktbalansen blir för ojämn. Det blev tydligt när Vattenfall köpte Nuon.

Under en ekonomisk kris har staten inget annat val än att skjuta till kapital, även om pengarna hade gjort mer nytta någon annanstans.

Det finns skäl att staten äger de 22 bolag där riksdagen angivit att vinsten är underordnad andra mål, men statens övriga 24 bolag bör drivas helt affärsmässigt. 

Finansministern vill öka statens ägande. Men staten är inte bra på att affärsmässigt driva företag, skriver Mikael Sandström som var anställd i regeringskansliet när statliga Vattenfall köpte Nuon – som blev en  förskräckande förlustaffär. Han ger ytterligare exempel på varför staten, enligt honom, är en olämplig företagare.

Uttrycket ”never waste a good crisis” upprepas till leda men innehåller en sanning. Historiskt har politiker som vill expandera statens roll varit särskilt duktiga på att inte slarva bort kriser. Så även denna gång. Finansministern sade tidigt under coronapandemin att hon vill öka statens ägande.1

Men staten är en dålig företagare. Det finns en teoretisk och empirisk litteratur kring detta, som jag inte tänker fördjupa mig i.2 Istället ska jag försöka illustrera med några exempel.

Både domare och spelare

Det viktigaste skälet

Läs mer Visa mindre