Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Politik |

Språkkrav – en lösning när integrationen misslyckats

SFI-lektion i Malmö. FOTO: Hussein El-alawi / Sydsvenskan / TT

Vilka typer av argument kan man ha för språkkrav, frågar sig språkforskaren Fanny Forsberg Lundell, och konstaterar att de nu aktuella språkkraven för att kunna få uppehållstillstånd har uppkommit efter att integrationen misslyckats.

Av Fanny Forsberg Lundell | 21 september 2021
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Stöd KvartalLästid 4 minSkärmläsarvänlig
I korthet
Under programmet 30 minuter i SVT den 15 september intervjuade Anders Holmberg Sveriges justitie- och migrationsminister Morgan Johansson. Den mest brännande delen i samtalet rörde de nya reglerna som antagits genom Migrationsöverenskommelsen 2021. Det omstridda förslaget språkkrav ska nu inte bara införas för medborgarskap, utan också för att kunna få permanent uppehållstillstånd.

Anders Holmberg gjorde till sin uppgift att reda ut hur det kommer sig att en politiker, som 2008 ansett samma förslag vara ”en magnet för främlingsfientliga väljare”, nu med övertygelse argumenterar för att det är ett nyttigt och rimligt förslag.

I debatten om språkkrav förekommer två typer av argument: de funktionella och de symboliska.

Läs mer Visa mindre