En viktig del av skollagen är att skolan ska uppväga skillnader i elevers förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen. Det brukar kallas det kompensatoriska uppdraget. När nya PISA-resultat1 offentliggörs diskuteras inte bara kunskapsutvecklingen. Det talas nästan lika mycket om hur olika förutsättningar hos elevgrupperna påverkar deras prestationer. Hur bra lyckas Sverige med det kompensatoriska uppdraget?
Ett begrepp som är centralt i detta sammanhang är socioekonomisk status, SES. Detta begrepp är till sin konstruktion en sammansättning av olika faktorer, men ses ofta som en enda variabel som mäts med hjälp av olika indikatorer. Att frångå att se SES som en paraplyterm, till att se SES som en enda specifik variabel som kan mätas med hjälp av en uppsättning indikatorer kan tyckas vara en detalj – men det är en fundamental skillnad mellan de två synsätten. Bland forskare är den förhärskande rekommendationen att se SES som en variabel och att mäta den med flera indikatorer. Specialister på området varnar till och med för att studera effekterna av de olika variablerna var för sig.2
Sex indikatorer på socioekonomisk status
I OECDs stora internationella kunskapsmätning PISA följs rekommendationen att skapa ett sammansatt index. Sex indikatorer används: föräldrarnas utbildning, föräldrarnas yrkesstatus, materiella tillgångar (som bilar som och eget rum), kulturella tillgångar (relaterade till musik, konst och litteratur) och familjens tillgångar med utbildningsmässig relevans (som ett bord att studera vid och dator att använda till sina studier) samt den speciellt intressanta variabeln hur många böcker det (enligt elevens uppskattning) finns i hemmet.
Dessa sex indikatorer vägs samman till en variabel som i PISA kallas ESCS.3
Sedan skapas ett kunskapsgapsindex från två olika mått på hur elevprestationerna beror på ESCS.4 Med hjälp av detta mått kan man ranka hur väl olika länders skolsystem klarar likvärdighetsuppdraget. Om kunskapsgapet relaterat till socioekonomiska faktorer är stort indikerar det ett skolsystem som inte är så likvärdigt.
Mina forskarkolleger och jag publicerade nyligen en artikel5 där vi ifrågasatte praktiken att sätta samman olika SES-komponenter till en enda variabel. Ett problem är nämligen att det inte särskilt ofta förklaras vad själva mekanismen bakom SES-effekten är. Det skulle vara lättare att förstå sådana mekanismer om man förstod effekten av de olika komponenterna av SES var för sig. Vi använde data från 600 000 elever i 77 samhällen från PISA 2018 i analysen.
Föräldrars yrken och antal böcker förklarar mest
När alla olika länder betraktas som en helhet, är effekterna på testprestationerna av komponenterna föräldrarns yrkesstatus och antal böcker i hemmet klart större än effekterna av de andra komponenterna, inklusive föräldrars utbildning. I de flesta samhällen är faktiskt ett index baserat på bara föräldrars utbildningsnivå och böcker i hemmet bättre än PISAs eget index. Bättre betyder här att indexet med två variabler fångar skillnader i uppmätta kunskaper tydligare och alltså indikerar större kunskapsgap.
I de flesta utvecklade länder har dock inte föräldrars tillgångar tydliga positiva effekter på testprestationerna.
En intressantare upptäckt är att rankningar över hur olika länder hanterar det kompensatoriska uppdraget blir väldigt olika beroende på vilken enskild SES-komponent man utgår ifrån. Detta betyder att det kan vara olika aspekter av SES som påverkar elevernas skolresultat i olika samhällen. Den här variationen är systematisk. Effekten på skolresultat av att ha många böcker hemma är positiv i alla länder, men mycket svagare i mindre utvecklade länder, mätt i termer av HDI.6
För variabeln föräldrars tillgångar är sambandet det motsatta, det vill säga att i länder med lägre utvecklingsindex är effekten på testprestationer typiskt positiv medan den tenderar att vara negativ för länder med högt utvecklingsindex.
Vilka möjliga mekanismer kan ligga bakom de samband vi hittade? Man skulle kunna tänka sig att föräldrars tillgångar skulle ha direkta effekter om föräldrar exempelvis betalar för extra utbildningsinsatser för barnen eller köper saker som underlättar deras studier i fattigare länder. I de flesta utvecklade länder har dock inte föräldrars tillgångar tydliga positiva effekter på testprestationerna.
Svag effekt av högutbildade föräldrar
Det är lätt att föreställa sig att föräldrars utbildning skulle ha en effekt på elevernas skolresultat, genom att välutbildade föräldrar använder sina kunskaper till att hjälpa sina barn med skolarbetet. Effekten av utbildning slår dock enligt våra resultat inte igenom alls lika hårt som yrkesstatus, och det är svårare att se hur motsvarande direkta effekt av yrkesstatus skulle fungera. Vad är det som jurister och läkare gör med sina barn som inte akademiker med långa utbildningar men utan högstatusjobb gör?
Studier på adopterade barn i Danmark visar också generellt att adoptivföräldrars utbildningsstatus har mycket mindre effekter på deras adoptivbarns skolresultat, jämfört med effekterna i familjer med icke-adopterade barn. Den lilla effekten som finns kommer tidigt i skolan, det vill säga den beror troligen inte på avancerade kunskaper hos föräldrarna.7
Att SES-effekterna i adoptivgruppen är så mycket mindre leder oss också till vår andra förklaringsmodell: överföring av egenskaper. Adoptivföräldrar har ju ingen genetisk koppling till adoptivbarnen. Många egenskaper som hänger tätt ihop med skolprestationer kan också vara sådana egenskaper som leder människor till att sträva och kunna uppnå socialt och ekonomiskt eftersträvansvärda positioner. Det är känt att flera sådana egenskaper i hög grad kan överföras genetiskt från föräldrar till barn.8
Mina medförfattare och jag menar att möjligheten att sådan genetisk överföring kan stå för en ganska stor del av SES-effekten. Det är också i linje med flera andra av våra resultat. I samhällen som Sverige, som ibland kallas post-materialistiska, är inte strävan efter ökat materiellt välstånd lika tydlig som i mindre utvecklade länder. Även en lång utbildning är i ett land som Sverige relativt tillgänglig och det är rimligt att anta att “personer av prestationstyp”9 snarare tenderar att söka sig till utbildningar som är associerade med statusyrken än till långa utbildningar i allmänhet.
Genetik förklarar äldre barns prestationer
Man kan tillägga en sak om gener och skolprestationer, med ämnet matematik som exempel. Före skolstarten, det vill säga innan elever har fått formell undervisning, är det huvudsakligen olika miljöfaktorer som förklarar variationen i matematikprestationer. Men bara något år in i skolan förklarar genetiska faktorer huvuddelen av variationen och betydelsen av miljöfaktorer har minskat.10 Hur ska man förstå detta?
Jag menar att det beror på att när man väl har börjat skolan lär man sig nästan all matematik just på matematiklektionerna och matematiklektioner är en extremt smal miljö. Det betyder i praktiken att det bara är just de personlighetstyper som just i denna miljö är bra på att lära sig matematik som blomstrar. Det är den begränsande miljön i sig som leder till det stora genetiska genomslaget, inte att matematikbegåvningen i sig är genetiskt betingad.
Vi borde lära oss mer om skolmisslyckandets mekanismer.
Det är faktiskt inte alls ovanligt med matematikbegåvningar som inte alls kommer till sin rätt i skolan. Personligen tror jag att om man tar hänsyn till de kunskaper som finns om vad det är som gör det lätt respektive svårt att lära sig matematik, så skulle man kunna designa undervisningsmiljöer som gör att fler kan lära sig mer.11
Tillbaka till skolan i allmänhet: Våra resultat och den typ av diskussioner om SES-effekternas möjliga ursprung som jag har presenterat ovan har fått mig att fundera på vårt skolsystem. Vad ska vi göra med vårt utbildningssystem om vi vill förbättra den kompensatoriska effekten?
Hjälper ett mer jämlikt samhälle?
Om vi har rätt i våra hypoteser är det inte särskilt troligt att ett mer jämlikt samhälle i stort skulle hjälpa till att göra olika gruppers skolprestationer mer lika genom att vissa gruppers förbättrade standard skulle ge direkta effekter på elevernas skolframgångar. Jag tror visserligen att ett skäl till att likvärdigheten i den svenska skolan har fallit enligt PISA och andra mätningar är den ökade skolsegregationen och möjligen också vissa förändringar i hur undervisningen bedrivs. Men forskning baserad på registerdata över generationer, där den nordiska samhällsorganisationen jämförts med den amerikanska, visar att den nordiska modellen inte i särskilt mycket högre grad möjliggör så kallade klassresor, detta trots den mycket högre allmänna jämlikheten i de nordiska samhällena.12
Det är en bra idé att ha ett samhälle där alla får en bred utbildningsgrund. Det är också den samhällsordning som har valts i Sverige, manifesterat av en sammanhållen och obligatorisk grundskola. Det finns dock goda skäl att tro att skolutslagning i sig, snarare än enbart brist på kunskaper, skapar stora problem för människors möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och få bra liv. Ju mer obligatorisk skola, desto mer borde det arbetas med att elever inte ska misslyckas i den. Vi borde lära oss mer om skolmisslyckandets mekanismer.
Själv menar jag att en insikt om att en stor del av de ojämlikheter som normalt hänförs till föräldrabakgrund i termer av SES-effekter också kan handla om genetiskt relaterade betingelser för hur man kan frodas i den typiska skolmiljön borde göra att vi funderar mycket noggrannare på vad själva skolan kan göra för att lösa det kompensatoriska uppdraget bättre.
Vi borde fundera mycket mer på hur man kan designa en skola som fungerar för ett större spektrum av psykologiska profiler än på hur föräldrars bakgrund möjligen påverkar eleverna. Det är till exempel naivt att tro att betyg eller motsvarande klassiska former av prestationsorienterade potentiella motivationshöjare, ska fungera på andra än de redan prestationsorienterade typerna.13
Vad kan fungera istället? Ja, det är just det vi måste ta reda på.
Noter
- PISA är en internationell undersökning med syfte att utvärdera och jämföra utbildningssystem som genomförs på 15-åringar vart tredje år av OECD.
- Charles D. Cowan et al., Improving the Measurement of Socioeconomic Status for the National Assessment of Educational Progress: A Theoretical Foundation (Washington, DC: National Center for Education Statistics, 2012).
- Index of Economic, Social and Cultural Status.
- När jag skriver “beror på” eller “effekt av” så är det egentligen lite slarvigt uttryckt. Oftast finns bara korrelationer. Det är dock i de flesta fall långsökt att tänka sig att elevers skolprestationer skulle påverka föräldrars socioekonomi. Däremot, som vi ska se, kan korrelationer av de slag vi studerar mycket väl beror på någon gemensam underliggande faktor.
- Kimmo Eriksson et al., “Socioeconomic Status as a Multidimensional Predictor of Student Achievement in 77 Societies,” Frontiers in Education 6 (2021): 464, https://doi.org/10.3389/feduc.2021.731634.
- Enligt Human Developmend Index, HDI, http://hdr.undp.org/
- Steven G. Ludeke et al., “Does Parental Education Influence Child Educational Outcomes? A Developmental Analysis in a Full-Population Sample and Adoptee Design.,” Journal of Personality and Social Psychology 120, no. 4 (2021): 1074.
- Eva Krapohl et al., “The High Heritability of Educational Achievement Reflects Many Genetically Influenced Traits, Not Just Intelligence,” Proceedings of the National Academy of Sciences 111, no. 42 (2014): 15273–78.
- När jag skriver “personer av prestationstyp” menar jag inte att jag tror att man antingen är av prestationstyp eller ej. Jag menar snarare att det finns ett antal egenskaper som gör att man har enklare att prestera i sammanhang som skolan och att den sortens egenskaper på gruppnivå kan slå ut som vissa mönster i vilka utbildningar man söker.
- Gabrielle Garon-Carrier et al., “Persistent Genetic and Family-Wide Environmental Contributions to Early Number Knowledge and Later Achievement in Mathematics,” Psychological Science 28, no. 12 (2017): 1707–18.
- Ola Helenius, “Designing a Stakeholder Scaffolding for Implementing a Teaching Model at Scale,” in Paper Submitted for CERME12 TWG23, vol. 2022 (CERME 12, Bolzano, n.d.).
- James J. Heckman and Rasmus Landersø, “Lessons from Denmark about Inequality and Social Mobility” (National Bureau of Economic Research, 2021).
- Alli Klapp, Christina Cliffordson, and Jan-Eric Gustafsson, “The Effect of Being Graded on Later Achievement: Evidence from 13-Year Olds in Swedish Compulsory School,” Educational Psychology 36, no. 10 (2016): 1771–89.