Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Kultur |

Survival of the ståtligast stjärt

Hallå flickor! Foto: Federico Gambarini

Charles Darwins verk Människans härkomst och könsurvalet förbryllar fortfarande delar av forskarsamhället. Hur kan till synes handikappande egenskaper – som påfågelhannens enorma stjärt – ha överlevt genom evolutionen? Johan Lundberg har läst ornitologen Richard O Prums nyutkomna bok Skönhetens evolution, som argumenterar för skönhetens betydelse för både människor och djur.

Av Johan Lundberg | 26 december 2019
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Profil I korthet Lästid 19 min Skärmläsarvänlig
I korthet

I sitt mindre kända verk Människans härkomst och könsurvalet menade Charles Darwin att de egenskaper som uppfattas som attraktiva av det motsatta könet kommer att premieras i evolutionen, även om de är till nackdel för artens överlevnad.

Denna teori har behandlats styvmoderligt av forskningen, men en rad fågelarter uppvisar beteenden som stödjer Darwins teori.

I djurvärlden är ofrivillig våldsam parning en stor risk för honor, varför beteenden som gynnar deras autonomi har premierats.

Även den mänskliga sexualiteten har utvecklats i samma riktning. Den sexpartner som har kunnat erbjuda störst estetisk eller sinnlig njutning har valts i högre grad.

Kanske kan det som utmärker människan i relation till exempelvis apor förklaras av människans förmåga till socialisering, genom såväl det naturliga urvalet som sexuellt baserat partnerval.

I antika litterära källor kan man se ett liknande mönster: Socialisering framställs som ett ideal för civilisationen.

Idag finns dock en förhärskande föreställning om att disciplinering snarare hämmar individen än höjer henne över tillstånd av primitiv vildhet, menar artikelförfattaren.

 

 

”Åsynen av en fjäder i en påfågelsstjärt gör mig sjuk, närhelst jag ser den!” Så skrev Charles Darwin 1860, i ett brev till sin vän, Harvardbotanikern Asa Gray. Darwin hade ett år tidigare gett ut sin bok Om arternas uppkomst, där han även för en icke-vetenskaplig publik presenterat sina tankar om det naturliga urvalet. Han väntade dock ytterligare drygt ett decennium med att utreda den ännu mer kontroversiella frågan om människans ursprung. Det skedde i Människans härkomst och könsurvalet (1871). Det sista ordet i titeln, på originalspråket: ”selection in relation to sex”, syftar på det svar som Darwin gav på den kluriga frågan om hur påfågelhanens stjärt hade kunnat utvecklas.

Läs mer Visa mindre

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.