Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Den svenska skolkrisens grundvalar

Foto: Gry Thunes
Av Gabriel Heller Sahlgren | 13 oktober 2016
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
I korthet Stöd Kvartal
I korthet
  • Svenska elevers kunskapsfall har visat sig i ett flertal internationella undersökningar de senaste decennierna. Den mest troliga förklaringen är att så kallad progressiv pedagogik länge dominerat skolan.
  • Denna riktning, med rötter hos Rousseau, tonar ner lärarens roll som kunskapsförmedlare och betonar barnens eget inflytande över lärandet. Idéerna fick fäste i Sverige under efterkrigstiden och starkt genomslag på 1990-talet.
  • Progressiv pedagogik försvaras ofta med hänvisning till värden som demokrati och självständighet. Men inget tyder på att dessa metoder leder till en bättre fungerande demokrati. De ger däremot klart sämre ämneskunskaper än klassisk lärarledd undervisning.
  • Kunskapsnormen i vårt samhälle har generellt försvagats. Andra mål och värden ges prioritet. Just därför bör skolans fokusering på kunskap förbli stark.
Skolan är i kris – men oron över haveriet klingar falskt. I decennier har svensk pedagogik syftat till allt annat än att höja elevernas kunskaper. Vi har därmed fått den skola vi förtjänar, skriver Gabriel Heller Sahlgren. Nu riktas fokus återigen mot annat än kunskap. Vem tar ställning för en skola med klassiskt lärande i centrum?

Att den svenska skolan befinner sig i fritt fall är det relativt få som ifrågasätter. Krisen aktualiserades i december 2013, när resultaten från den senaste Pisa-undersökningen slog ner som en bomb i den svenska debatten.

Läs mer Visa mindre