Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Politik |

Ska EU besluta om svensk barnomsorg?

Jean-Claude Juncker, avgående ordförande för EU-kommissionen med sin efterträdare Ursula von der Leyen. Foto: Kenzo Tribouillard/TT.

Kompetens överförs kontinuerligt till Bryssel, bland annat i namn av den sociala pelaren. Men vi måste diskutera vem som ska besluta om vård-skola-omsorg och arbetsmarknad. Är det Sveriges riksdag eller EU? Lars Anell ifrågasätter även om EU haft rätt kompetens för att förhandla om vaccin.

Av Lars  Anell | 2 april 2021
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
I korthet Stöd KvartalLästid 17 min
I korthet
  • Diskussionen om EU:s sociala pelare föranleder frågan: vilka beslut ska tas på nationell nivå och vilka ska beslutas i Bryssel? Ska Sveriges riksdag eller EU avgöra hur omfattande barnomsorgen ska vara, om minimilön och så vidare.
  • Den sociala pelaren undertecknades av Europeiska Rådet 2017. Då talades det om riktlinjer. Idag är bindande lagstiftning på tapeten.
  • Ursula von der Leyen vill ”fullt ut genomföra den sociala pelarens sociala rättigheter.” Detta ger en god bild av kommissionens ambitioner vad gäller arbetsmarknad och social välfärd.
  • Frågan har många dimensioner:
    1. Viktigast är demokrati. En överföring till EU av ansvar för arbetsmarknad och vård-skola-omsorg innebär att vi måste acceptera beslut med låg demokratisk legitimitet. Och den nationella demokratiska sfären töms på sitt innehåll.
    2. Det europeiska mervärdet. När det gäller arbetsmarknad och vård-skola-omsorg är det svårt att se det mervärde som ska kompensera för en radikal urlakning av nationalstatens demokrati.
    3. Vem ska ha rätt att beskatta det svenska folket?
    4. Principer. Om vi vill ha överstatliga beslut på ett område kan vi tvingas till det på andra.
    5. Kompetens. Sveriges vaccinsamordnare har sagt att unionen i förhandlingar om vaccin företräddes av en person som dessförinnan arbetet med handelsavtal. Den erfarenheten har även jag men jag har aldrig inbillat mig att den skulle ha kvalificerat mig för att förhandla om läkemedelsföretags leveransförpliktelser.
    6. Golvet blir ett tak. Miniminivåer kan led till krav på minskade förmåner.
  • Kommissionen lägger hela tiden fram förslag för att flytta fram Bryssels positioner. Det gör även starka institutioner som EU-domstolen och Europa Rådet. Och, som Jean-Claude Juncker uttrycker saken – snart nås en punkt utan återvändo.
  • Ministerrådet är vårt enda värn för nationell demokrati. Alla dess beslut bygger på en traditionell beslutsprocess som ger möjlighet att tillgodose önskemål från medlemsländerna.
  • Processen i Bryssel innebär att kompetens kontinuerligt överförs till centralmakten. Och Europas nationalstater saknar ett värn för sin självständighet och autonomi. Detta borde oroa både den som vill se ett Europas Förenta Stater och den som vill värna nationalstatens suveränitet.

Vi fattar beslut om det ena eller andra och låter det vara för att se om någon bråkar. Om ingen ställer till något bråk, vilket vanligen beror på att ingen satt sig in i vad vi beslutat, så fortsätter vi ett tag till, steg för steg, tills det inte finns någon återvändo.

Jean-Claude Juncker, ordförande EU-kommissionen 2014-2019


Diskussionen om EU:s sociala pelare är ett utmärkt tillfälle att definiera Sveriges hållning till det europeiska integrationsprojektet. En central fråga är då vilka beslut som ska tas på nationell nivå och vilka som ska beslutas tillsammans med 26 andra medlemsländer i Bryssel? Enligt Lissabonfördragets subsidiaritetsprincip¹ ska medlemsstater så långt som möjligt sköta sina egna angelägenheter. Endast med ett bättre resultat – låt oss kalla det europeiskt mervärde – finns anledning att frågan ska avgöras på överstatlig nivå.

Den sociala pelaren

Den sociala pelaren är ett program om sociala rättigheter och välfärd som unionens stats- och regeringschefer – Europeiska Rådet – undertecknade vid ett informellt möte i Göteborg i november 2017. De betonade en månad senare att det handlar om verksamheter som medlemsstater själva har ansvar för ”men mycket kan åstadkommas om vi gör det tillsammans, med full respekt för principerna om subsidiaritet och proportionalitet.”

När resultatet presenterades underströks att det enbart handlade om riktlinjer. Men knappt ett år senare klargjorde kommissionens dåvarande ordförande, Jean-Claude Juncker, i ett tal till parlamentet att det var dags att ”omsätta föresatserna från Göteborg till bindande lagstiftning.”

Läs mer Visa mindre