Det här är en kort nyhet från Kvartals Cortado – världen varje vardag.
Schweiz har en lång utrikespolitisk tradition av neutralitet. Men i samband med kriget i Ukraina har landet gjort avsteg från sin högt hållna princip, bland annat genom att gå med på EU:s sanktioner mot Ryssland. Nu kan det bli ändring på det, rapporterar Financial Times.1
På torsdagen lämnades 130 000 underskrifter in till regeringstjänstemän i Bern med krav på en folkomröstning om neutraliteten. Gruppen bakom namninsamlingen kallar sig Neutralitetsinitiativet. De oroar sig för att neutralitetspolitiken håller på att urholkas – och ser Sverige och Finlands medlemskap i Nato som en oroande trend.
Initiativet har stöd av Schweiz’ största parti, det konservativa Schweiziska folkpartiet (SVP), som ser neutraliteten som en fredsmodell. ”Människor vill inte äventyra det. Vi var förskonade från krig i över 200 år”, sa partiets ledare Walter Wobmann nyligen till tidningen Blick.2
Konsekvenser för sanktionerna
Rörelsen bakom folkomröstningen kräver tydliga formuleringar i grundlagen om vad neutraliteten innebär i praktiken. Man vill bland annat ha ett förbud för Schweiz mot att ingå militära allianser och ansluta sig till tvångssanktioner mot andra länder.
Sedan Rysslands invasion mot Ukraina har Schweiz allierat sig med EU:s sanktioner mot Ryssland. Om förslaget röstas igenom väntas det få konsekvenser för landets fortsatta sanktionspolitik.
Noter
- https://www.ft.com/content/b097b2a9-bbe3-4a51-bbea-74a61aca19e9
- https://www.blick.ch/politik/wobmanns-neutralitaets-initiative-kommt-vors-volk-in-den-augen-der-russen-sind-wir-nicht-mehr-neutral-id19551460.html
artikel från Kvartal
- Alla artiklar
- Alla poddar
- Kvartals app
- Reklamfritt
