Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Prova Kvartal Total i en månad helt gratis!
Prova Kvartal Total i en månad helt gratis!
Samhälle |

Debatten om ständigt växande klyftor

Villa på Lidingö och punkthus i Fittja utanför Stockholm. Foto: Marie Linnér / TT och Claudio Bresciani / TT

Beroende på val av statistiskt mått kan både Sverige och världen beskrivas som allt ojämlikare eller som jämlikare än någonsin, skriver Mikael Sandström i den första av två essäer om ekonomisk jämlikhet. Det beror inte minst på att begrepp som Gini-koefficient, absolut fattigdom och relativ fattigdom syftar till att beskriva ett komplext och mångdimensionellt fenomen på en endimensionell skala. Han menar att det är en viktig uppgift för forskare och journalister att nyansera den ofta missvisande debatten om fördelningspolitik genom att peka på hur komplex frågan är.

Av Mikael Sandström | 4 februari 2020
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Profil I korthet Lästid 16 min Skärmläsarvänlig
I korthet

Få begrepp är så centrala i den politiska debatten som inkomstskillnader, fattigdom, ekonomiska och sociala klyftor, ojämlikhet och rättvisa.

Diskussionen om inkomstskillnader är oftast endimensionell. Olika mått ger olika resultat.

Enligt Gini-koefficienten har inkomstskillnaden i Sverige ökat kontinuerligt sedan 1980-talet.

En annan bild ger exempelvis i CIA:s ”World Factbook” där Sverige är världens femte jämlikaste land.

Inkomstskillnader är svårtolkade men kompletteras sällan med andra mått. I motsats till BNP.

Rangordningen av inkomstskillnader i olika länder beror på vilket mått som väljs. En fördjupad analys kräver förmågan att granska olika mått.

 

Få begrepp och företeelser är så centrala i den politiska debatten som inkomstskillnader, fattigdom, ekonomiska och sociala klyftor, ojämlikhet och rättvisa. Och så laddade. Partier till vänster anklagar partier till höger för att ”vilja sänka skatten för de rika” och därmed öka orättvisorna i samhället. De senare försvarar sig, antingen genom att hävda att anklagelsen är felaktig, eller genom att hävda att tilltagande inkomstskillnader är nödvändiga för att öka tillväxten genom förbättrade drivkrafter för arbete, investeringar och utbildning.

Läs mer Visa mindre