Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Samhälle |

Så lurar demokratin döden

Demokrati och diktatur. Donald Trump och Xi Jinping. FOTO: Kevin Lamarque /TT

Demokratin har fler fördelar än att den syftar till att representera folkviljan. Framför allt kan den hantera maktskiften, vilket är diktaturernas och enväldenas akilleshäl. Lärdomarna om successionens dilemma på medeltiden har även bäring på dagens diktaturer, skriver statsvetarna Andrej Kokkonen, Jørgen Møller och Anders Sundell, som tillsammans skriver på en bok om succession och statsbyggnad i europeisk historia.

Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
I korthet Stöd Kvartal
I korthet

Diktatorer och envåldshärskare vill ogärna utse efterträdare, eftersom efterträdare lätt kan bli kuppmakare.

Att låta den förstfödde bli efterträdare gjorde europeiska stater mer stabila efter medeltiden.

I fungerande demokratier är successionens problem löst.

I dagens diktaturer riskerar maktskiften alltid att destabilisera makten.

Coronaviruset har på kort tid förändrat världen dramatiskt. Hundratusentals är döda, och frihetsinskränkande åtgärder som för några månader sedan skulle ses som typiska för diktaturer är nu verklighet i många europeiska länder.

Kinas president Xi Jinping har länge försökt hävda att den kinesiska samhällsmodellen är starkare och effektivare än de veliga västerländska demokratierna. När nu länder som Italien, Spanien och USA drabbats hårdare än Kina, som tidigt tog till extrema åtgärder, kan det verka som om han har en poäng.

Diktatoriskt styre har också ett inbyggt konstruktionsfel, en fundamental svaghet. Nämligen döden.

Så enkelt är det inte. Kommunistpartiets hemlighetsmakeri och ovilja att erkänna problem förvärrade med största sannolikhet utbrottet.

Läs mer Visa mindre