Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

Så löser universiteten en omöjlig uppgift

Foto: Bengt Nilsson / TT Nyhetsbyrån
Av Susanne Dodillet | 12 september 2019
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Profil I korthet Lästid 13 min Skärmläsarvänlig
I korthet

/ Landets universitet tar emot alltfler studenter, som till stor del har lägre betyg och sämre förkunskaper än tidigare.

/ Samtidigt har universitetens ersättningsnivåer inte hängt med i ökningen av lärosätenas kostnader. Idag överstiger kostnaderna för undervisningen universitetens intäkter med upp till 51 procent.

/ Trots det visar siffror att studenternas prestationer inte har försämrats och att lärosäterna till och med utbildar fler studenter än de får betalt för.

/ Den till synes omöjliga ekvationen går ihop genom att universiteten helt enkelt släpper igenom studenter trots att det i många fall är omöjligt att bedöma om de tillgodogjort sig de kunskaper som krävs.

De ekonomiska resurserna krymper för landets universitet, samtidigt som antalet studenter har fördubblats sedan 1990-talet. Full ersättning betalas dessutom bara ut för de studenter som fullföljer sina studier. Det har lett till ett system där studenter slussas genom utbildningar och examineras trots att de inte uppnått kunskapsmålen, skriver Susanne Dodillet, lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Svenska universitet ska idag utbilda allt fler studenter, med allt mer varierande förkunskaper, till en allt lägre kostnad, mot fortsatt avancerade examensmål. Sedan början av 1990-talet har antalet registrerade studenter fördubblats vid landets universitet.1 Ökningen hänger ihop med tron på utbildning som lösning på en rad samhällsproblem. Högre utbildning förväntas till exempel säkra Sveriges konkurrenskraft i en global kunskapsekonomi, men den ska också bekämpa arbetslöshet, fattigdom och utanförskap, samt minska sociala och ekonomiska klyftor.

Den ökade tilltron till utbildningssystemet som allmän problemlösare är ett globalt fenomen. Den tyske pedagogen Thomas Höhne kallar det ”samhällets pedagogisering”

Läs mer Visa mindre

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.