Så infiltreras socialtjänsten av kriminella släktnätverk

Karen Alvstad, avdelningschef på socialförvaltningen Nordost, vill varken bekräfta eller dementera Kvartals uppgifter.

– Jag kan inte uttala mig om enskilda medarbetare av hänsyn till sekretess och tystnadsplikt, säger hon. Vid misstanke om otillåten påverkan lämnar vi över ärendet till polisen.

Har ni gjort det?

– Som sagt kan jag varken bekräfta eller dementera om någon personal är aktuell i någon utredning.

När Kvartal försöker nå medarbetaren, som jobbat på socialförvaltningen Nordosts avdelning för barn och unga, är personen borttagen från intranätet och finns inte heller i växelns register.

Är personen avstängd från sitt arbete?

– Som sagt kan jag inte säga något om en enskild medarbetare.

Har ni problem med otillåten påverkan på förvaltningen?

– Jag känner till att det här är ett bekymmer och vi jobbar systematiskt och på alla nivåer med det här, säger Karen Alvstad.

Otillåten påverkan

2022 publicerade Göteborgs stad en rapport om otillåten påverkan och tystnadskultur. Enligt den har socialförvaltningen Nordost oftare än andra förvaltningar i staden utsatts för otillåten påverkan, såsom trakasserier, hot, våld och ett socialt tryck som gör att man undviker att fatta nödvändiga beslut.

Rapporten slår också fast att medarbetare och chefer allt oftare utsätts för sådan här otillåten påverkan från personer utifrån, men också från medarbetare och chefer inom förvaltningen. Det framkommer även att personalen upplever att den förväntas tåla det.

Och i resultatet av den senaste medarbetarenkäten som publiceras inom kort, som Kvartal har tagit del av, uppger fler medarbetare än tidigare att de utsatts för otillåten påverkan.

John-Micha Angborn, HR-controller på Stadsledningskontoret i Göteborgs stad, är en av rapportförfattarna.

– Rapporten uppmärksammar problemen på ett tydligt sätt. Vi ser att det ökar utifrån senaste medarbetarenkäten. Ju mer man pratar om det, desto mer varse blir man. Det behöver inte innebära att problemen faktiskt ökat. Det kan vara så att flera har svarat för att frågan uppmärksammas alltmer, säger han.

Enligt John-Micha Angborn finns det fortfarande för lite kunskap, även om staden nu arbetar med frågan och en handlingsplan har upprättats.

– För att folk ska anmäla måste de först förstå att de är utsatta. Man ska inte känna att det hör arbetet till att utstå hot, trakasserier eller subtila antydningar och att detta inte ageras på. För 10–15 år sedan skulle man säga att det var ovanligt, idag finns det tyvärr yrkesgrupper som skulle säga att det hör till vardagen, särskilt bland socialsekreterare och annan myndighetsutövande personal, säger han.

Tar inte rätt beslut

Kvartal har talat med fler källor på socialförvaltningen i Göteborg som vill berätta om hur otillåten påverkan och infiltration påverkat deras arbete med hedersproblematik. Två anställda i förvaltningen, Linnea och Karim (fingerade namn), säger att de är oroade över hur de som lever med hedersproblematik i allt högre grad inte får den hjälp de behöver eftersom familjer, släkter och andra med nära band till familjen försöker påverka såväl handläggare som chefer för att förändra deras beslut. Eftersom det i familjerna som de syftar på finns både hedersproblematik och annan kriminalitet blir socialtjänstens arbete rättsosäkert, samtidigt som risken finns att man inte tar nödvändiga beslut och sätter in relevanta åtgärder.

Vet man att ärendet rör en familj med våldskapital läggs locket ofta på.

– Det kan handla om placeringsärenden där man måste agera snabbt. Men vet man att ärendet rör en familj med våldskapital läggs locket ofta på, säger Linnea.

Många är helt enkelt rädda för konsekvenserna för egen del och undviker att driva ärendena.

Enligt Linnea och Karim handlar det inte bara om det uppmärksammade kriminella släktnätverket Ali Khan. Det är många fler familjer och släktbaserade nätverk som har uttalat hot för att tillskansa sig fördelar.

– Exakt hur många är svårt att säga. Under tiden som jag arbetat på socialtjänsten i området vet jag att det rör sig om i alla fall minst fem till, säger Karim, som själv vuxit upp i en hederskontext.

Linnea berättar om ett aktuellt ärende i en annan del av staden som hon menar är ett tydligt exempel på hur otillåten påverkan fått allvarliga konsekvenser – och där till och med brott kan ha begåtts. En pojke under 16 år som bor i stadsdelen misstänktes nyligen ha förts ut ur landet av sin familj för att gifta sig. Socialtjänsten utfärdade aldrig något utreseförbud. Detta trots att det är ett verktyg som man sedan 2020 har rätt att använda vid misstanke om barnäktenskap, som enligt svensk lag är ett brott även om det sker utomlands.

Barnet ska ha visat bilder för sin lärare och berättat att han skulle åka till hemlandet bara några dagar senare. Läraren larmade socialtjänsten, som i sin tur kontaktade rektorn, och enligt Linnea gjorde alla rätt i första skedet. Rektorn ska dessutom ha sagt att resan inte kunde godkännas på grund av uppgifterna som framkommit. Ändå beviljade skolan ansökan bara några dagar senare, och familjen tog med sig pojken och reste till hemlandet.

Linnea är övertygad om att den plötsliga vändningen beror på att man hos socialtjänsten är medveten om att barnets närstående kan vara våldsamma. Två av dem, båda under 18 år, är dessutom högt upp i kedjan av narkotikaförsäljare och har flera gånger varit placerade på olika institutioner.

Infekterad situation

Av hänsyn till sekretessen och de hot om våld som förekommit kan Linnea och Karim bara återge vissa detaljer.

– Situationen är mycket infekterad på den här avdelningen i socialtjänsten. Hur kommer det sig att man gjorde allt rätt och sen plötsligt ändrade sig? Det är tydligt att de inte vågade utföra sitt jobb. De vill inte hamna i konflikt med familjen. För det finns ingen anledning att tvivla på barnets uppgifter. Hur många barn kommer och säger till sin lärare att han ska bli gift? Här har vi inte tagit vårt myndighetsansvar.

Vad borde socialtjänsten ha gjort i det här fallet?

– Man borde ha utfärdat reseförbud. Ibland finns bara misstankar och då vet man inte hur man ska göra, men i det här fallet var biljetterna bokade. Mamman hade tagit lätt på uppgiften om giftermål och sagt att barnet ljög. Socialtjänsten gick helt på hennes berättelse. Därefter tog barnet tillbaka sin berättelse. Så brukar det vara i hedersärenden. Banden till hemlandet är dessutom starka. Eftersom det inte har gått bra med andra personer i barnets närhet försökte man rädda honom. Jag har själv levt med detta och känner igen mönstret. Det är inte ovanligt att man skickar iväg barn på så kallade uppfostringsresor, säger Karim.

Enligt Linnea är det ofta cheferna låter sig påverkas, samtidigt som den enskilda socialsekreteraren inte får det stöd som krävs.

– Jag har till och med hört en högre chef säga att de inte ger nya socialsekreterare en introduktionsutbildning längre eftersom det finns risk för att skrämma upp dem när de får veta hur det kan bli, särskilt i utsatta områden. Det är fel på alla sätt. Socialsekreteraren riskerar att bli traumatiserad – och ännu värre – avstå från att fatta nödvändiga beslut. Jag ser att locket läggs på och det tror jag beror på otydliga direktiv från ledningen och brist på rutiner.

Linnea berättar också om när anställda själva stoppar arbetet med hedersfrågor.

– Vi har personal på socialtjänsten som är socionomer och som själva har bakgrund i hederstänkande och identifierar sig med den här kulturen. Det blir ibland ett problem som vi har svårt att prata om. Vi får också uppgifter om ren infiltration, att det finns skolpersonal – det kan vara lärare eller elevassistenter – som agerar väktare.

Kriminella nätverk

Parallellsamhällen, där klaner och släktbaserade kriminella nätverk hindrar tjänsteutövare att göra sitt arbete, har uppmärksammats flitigt de senaste åren. Men det har ofta beskrivits som enstaka tongivande nätverk som det kriminella nätverket runt familjen Ali Khan, som skildras i Johanna Bäckström Lernebys uppmärksammade bok Familjen från 2020.

Men enligt flera medarbetare som jag talat med inom socialförvaltningarna i Göteborg, finns det flera familjer där det både finns hedersproblematik och kriminella personer som ägnar sig åt otillåten påverkan. Men varken polisen eller socialtjänsten kan säga hur många det faktiskt rör sig om, bland annat för att de båda myndigheterna inte självklart delar information med varandra.

Jag förstår att tjänstemän är rädda

Ulf Merlander, fram tills nyligen lokalpolisområdeschef i Nordost, kan inte heller ge en siffra på hur många familjer det rör sig om. Men enligt en tidigare rapport om tystnadskulturer i Göteborg känner polisen i staden till att släktbaserade kriminella nätverk arrangerar äktenskap i syfte att stärka sammanhållningen i gruppen och för att barnen ska fostras in i den organiserade brottsligheten.

– Jag förstår att tjänstemän är rädda. Men det handlar också om att vi måste våga stå för det som vi som samhälle står för. Jag har varit med om utredningar där man inser att familjen har snackat ihop sig, säger han och tillägger att om familjerna här i Sverige inte sköter sig utifrån hederskontexten kan det få konsekvenser när de är på återbesök i Libanon och Turkiet. Ulf Merlander har i dagarna lämnat polisen för att bli vd för Gårdstensbostäder, bostadsbolaget som är känt för sociala insatser för att bryta kriminella mönster och öka tryggheten.

I rapporten om otillåten påverkan och tystnadskulturer från Göteborgs stad framhålls också risken för att ”myndighetsmonopolet” utmanas på samma sätt som gängen trotsar statens våldsmonopol. När de offentliga institutionerna ifrågasätts kan det, som det står i rapporten, skapa en ”växelverkande nedåtspiral som leder till en normupplösning av det som krävs för att upprätthålla samhällskontraktet”.