[email-form language="sv" id=529]

Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

Så blev trauma politik

Illustration: Hans von Corswant.

Traumabegreppet har vidgats och blivit allt vanligare. Terapin har blivit mer och mer politisk, men håller politiken också på att bli terapeutisk, frågar sig läkaren och psykiatern Erik W. Larsson.

Lyssna på texten
Laddar ...
Följ Kvartals poddar: Apple | Spotify
Av Erik W. Larsson | 30 januari 2023
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Lästid 13 min
I korthet

För några år sedan lyssnade jag på ett föredrag vid ett ansett amerikanskt universitet. Talaren var psykoterapeut och expert på posttraumatiskt stressyndrom, vanligen förkortat PTSD. Hennes budskap var att den rådande definitionen av psykologiskt trauma var på tok för snäv och måste utvidgas.

Så var det dags igen, tänkte jag. När diagnosen PTSD först dök upp i den amerikanska psykiatrins manual DSM (Diagnostic and statistical manual of mental disorders) år 1980 så tillämpades den nästan bara på krigsveteraner. Begreppet trauma var i praktiken liktydigt med erfarenhet av strid. Men under åren som följde anammades diagnosen PTSD av feminister, som påpekade att psykisk sjukdom bland kvinnor ofta har sin grund i övergrepp under uppväxten.

Efter en del debatt utvidgade DSM-kommittén på 1990-talet sin definition av trauma – som snart kom att omfatta allt från sexuella trakasserier på arbetsplatsen till en partners otrohet. Att höra talas om hemskheter som hänt någon annan kunde ibland räcka för en PTSD-diagnos. Ändringarna i DSM gav upphov till en veritabel ”traumaindustri” av specialiserade terapeuter, kurser och självhjälpsböcker, mestadels riktade till kvinnor.1

Lyssna på texten
Laddar ...
Följ Kvartals poddar: Apple | Spotify
Av Erik W. Larsson | 30 januari 2023
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Profil Inlästa texterLästid 13 min Skärmläsarvänlig
I korthet
För några år sedan lyssnade jag på ett föredrag vid ett ansett amerikanskt universitet. Talaren var psykoterapeut och expert på posttraumatiskt stressyndrom, vanligen förkortat PTSD. Hennes budskap var att den rådande definitionen av psykologiskt trauma var på tok för snäv och måste utvidgas.

Så var det dags igen, tänkte jag. När diagnosen PTSD först dök upp i den amerikanska psykiatrins manual DSM (Diagnostic and statistical manual of mental disorders) år 1980 så tillämpades den nästan bara på krigsveteraner. Begreppet trauma var i praktiken liktydigt med erfarenhet av strid. Men under åren som följde anammades diagnosen PTSD av feminister, som påpekade att psykisk sjukdom bland kvinnor ofta har sin grund i övergrepp under uppväxten.

Efter en del debatt utvidgade DSM-kommittén på 1990-talet sin definition av trauma – som snart kom att omfatta allt från sexuella trakasserier på arbetsplatsen till en partners otrohet. Att höra talas om hemskheter som hänt någon annan kunde ibland räcka för en PTSD-diagnos. Ändringarna i DSM gav upphov till en veritabel ”traumaindustri” av specialiserade terapeuter, kurser och självhjälpsböcker, mestadels riktade till kvinnor.1

Läs mer Visa mindre

 
Redan prenumerant?
Prova Kvartal Total!
49 kr första månaden
Därefter 99 kr i månaden utan bindningstid.
Eller vill du bara läsa denna artikel?