Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Samhälle |

Barnen på operationsbordet

Washington DC Pride, 2014. Foto: Tim Evanson/Wikimedia Commons

Hur fria är yrkespersoner inom medicin att formulera avvikande uppfattningar om könsalternerande kirurgi som fenomen? Och vem äger rätten att skapa kunskap om kön och genus, som sedan ligger till grund för klinisk praxis? Heather Brunskell-Evans, doktor i sociologi vid King’s College London och feministisk debattör, om den svenska regeringens förslag att barn ska kunna genomgå könsalternerande kirurgi utan föräldrars tillåtelse.

Av Heather  Brunskell-Evans | 11 december 2018
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Stöd KvartalLästid 11 minSkärmläsarvänlig
I korthet
Den svenska regeringen har föreslagit en ny lag som tillåter könsalternerande operationer för de minderåriga mellan 15 och 18 som så önskar, förutsatt att ingreppet har godkänts av Socialstyrelsen. Det kommer inte att vara ett absolut krav att barnets vårdnadshavare ger sitt godkännande – om Socialstyrelsen anser att den unga person som identifierar sig som transperson äger tillräcklig insikt för att verkligen förstå vad det medicinska ingreppet innebär, och vilka konsekvenser det för med sig.

Jag menar att detta förslag är bakåtsträvande och ett tecken på att staten inte lever upp till sin plikt att skydda barn. Sverige riskerar att i progressivitetens namn begå övergrepp mot barns rätt till fysisk integritet. Detta borde vara en varningssignal om de extrema faror som följer av identitetspolitik och teorier om transgender.

Läs mer Visa mindre