– Tiden när det svenska medborgarskapet delades ut i det närmaste kravlöst, utan att man varken kunde svenska, kände till någonting om det svenska samhället eller kunde försörja sig själv, den tiden är nu definitivt över, sa migrationsminister Johan Forssell vid pressträffen. Han kallade det hela för ett verkligt paradigmskifte i migrationspolitiken.
Enligt förslaget höjs den så kallade hemvisttiden från fem till åtta år. Dessutom införs skärpta krav på ett hederligt och skötsamt levnadssätt, så kallat vandelskrav. För vuxna statslösa personer innebär de nya kraven att de inte får ha dömts för brott mot nationell säkerhet eller till fängelse i fem år eller mer om de ska kunna ansöka om att bli medborgare.
Kirsi Laakso Utvik föreslår också att krav på egen försörjning återinförs som villkor för medborgarskap.
– I begreppet försörjning ligger det att man har en sådan försörjning att man inte har något behov av att utnyttja det sociala välfärdssystemet, förklarade Laakso Utvik.
Sökande får inte ha tagit emot försörjningsstöd i mer än sex månader under de senaste tre åren före ansökan, även om undantag kan göras för vissa studier eller om den sökande har pension eller äldreförsörjningsstöd.
Trots de skärpta kraven förnekade Johan Forssell vid pressträffen att de skulle riskera att försämra integrationen.
– Jag tror att det är precis tvärtom. Jag skulle säga att det är när man får medborgarskapet kravlöst utan att varken kunna ett ord svenska eller ens känna till de värderingar som har byggt upp Sverige. Det är då människor hamnar i passivitet och utanförskap.
Regeringen förutspår att 87 000 medborgarskapsansökningar kommer att prövas i år och lika många under 2026. Därefter väntas ansökningarna minska till 43 000 under 2027.
Lagändringen väntas träda i kraft någon gång nästa år.
artikel från Kvartal
- Alla artiklar
- Alla poddar
- Kvartals app
- Reklamfritt
