Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

Polisforskning – en olustig historia

Musik bakom polisavspärrning vid invigningen av polisutbildningens nya lokaler på Östra Varvsgatan i Malmö 2019. Foto: Johan Nilsson/TT

Polisledningens agerande kring forskning är uppseendeväckande – deras retorik om kunskapsstyrd polis framstår mest som tomt prat, skriver Johannes Knutsson, professor emeritus vid norska polisuniversitetet, som gått igenom flera fall av oklarheter inom polisforskningen på senare år.

Av Johannes  Knutsson | 31 maj 2022
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Stöd KvartalLästid 11 minSkärmläsarvänlig
I korthet
När polisutbildningen reformerades på 1980-talet inrättades vid dåvarande Polishögskolan en professur i polisforskning samt ett antal forskartjänster. Vid början av 1990-talet var forskningsenheten stark. Men ända sedan 1970-talet har polisforskning under olika former bedrivits med anknytning till den överordnade polisbyråkratin.1 Redan då var jag aktiv och har på så vis fått unika inblickar.2

Trots skolans högskolestatus lade dåvarande rikspolischef Sten Heckscher ned dess forskningsenhet år 1998.3 Vid högskolan införde han ett förbud att bedriva forskning. Så här kunde det yttra sig: Tre anställda vid Polishögskolan – två med doktors- och en med civilingenjörsexamen, varav två dessutom var poliser – fick år 2007 ett forskningsanslag via Vägverket. Rikspolisstyrelsen slog efter förfrågan fast att projektet inte fick igångsättas: ”Jag har undersökt din frågeställning och forskning är inte tillåtet vid Polishögskolan.”4

Läs mer Visa mindre