Vilseledande tal om att ta tillbaka demokratisk kontroll

Skolministern lyfter att ett starkt samhälle är en förutsättning för att alla skolor ska vara bra skolor. Hon skriver tillsammans med utbildningsutskottets ordförande Gunilla Svantorp (S) i ett debattinlägg att ”så länge det finns en majoritet av riksdagsledamöter till höger om oss som inte vill att samhället återtar kontrollen över skolans utveckling kan vi inte garantera att de alla förslag som skulle förbättra svensk skola genomförs”.⁵ Här framgår att det är majoriteten i riksdagen som åsyftas. Med andra ord handlar det snarare om ideologi och partipolitik än om en förlorad demokratisk kontroll.

Slopat vinstuttag

Vilka reformer är det då som Socialdemokraterna föreslår? Och handlar problemen om brister i demokratin eller är det frågan om partipolitik/ideologi?

Förbud mot vinstuttag är ett reformförslag. Statsminister Magdalena Andersson säger att skattepengar som ska gå till ”skola, lärare, böcker och suddgummin”, i stället hamnar i riskkapitalisternas fickor, till lyxvillor i Florida och besök på sexklubbar i Thailand.⁶ Hon syftar sannolikt på att Engelska skolans grundare har sålt sin verksamhet med stor vinst och har hus i Florida.⁷ Och att islamiska Römosseskolans ledning åtalats för att ha förskingrat skolans medel, bland annat på sexklubbsbesök.⁸ S vill med detta visa på det omoraliska i vinstuttag. Men varken lagenliga mångmiljonförsäljningar eller brottslighet är, vad jag vet, typiska för våra cirka 800 fristående och 4000 kommunala grundskolor, eller våra 450 fristående och 800 kommunala gymnasieskolor.⁹

Argument emot vinstuttag är att skolor gör vinster genom lägre kvalitet, till exempel lägre lärartäthet och lärarlöner.¹⁰  Argument för vinstuttag är att det höjer kvaliteten och gör skolor mer kostnadseffektiva.¹¹ Det senare  sägs skapa finansiellt utrymme, vilket behövs för att spara till investeringar.¹²

Svaret beror på den svarandes ideologiska hemvist.

Är det omoraliskt med vinstuttag eller en rimlig ersättning? Svaret beror på den svarandes ideologiska hemvist. Att förbjuda vinstuttag är faktiskt en ideologisk fråga snarare än bristande demokratisk kontroll.

Skolpengen görs om

Skolors ersättning, skolpengen, måste ta hänsyn till att kommunerna har större samhällsansvar och kostnader för att alltid kunna ordna skolplatser, menar Socialdemokraterna. Och därför ska kommunerna få göra avdrag på skolpengen till friskolor.¹³ Förslaget bygger på den så kallade Åstrand-utredningen för en mer likvärdig skola.¹⁴

… när friskolereformen infördes fick friskolor en lägre ersättning.

Det finns en rimlighet i detta, och när friskolereformen infördes fick friskolor en lägre ersättning.¹⁵ Ersättningen höjdes 1997 av den socialdemokratiska regeringen med stöd av Miljöpartiet och utgör sedan dess 100 procent av kommunens genomsnittskostnad per elev.¹⁶ Höjningen var en del av samarbetet med Miljöpartiet, som menade att den gröna ideologin krävde privata initiativ inom områden som skola och vård. De ansåg att samma skolpeng skulle ge lika villkor.¹⁷

Det finns de som menar att Åstrand-utredningens resonemang att sänka ersättningen till friskolor är orimligt. Skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren anser att friskolor också anpassar sig till elevvariationer (med merkostnader som följd) och att utredningens beräkningar är missvisande. ¹⁸

Idéburna skolors riksförbund är också kritiska och menar att Åstrand-utredningen blandar ihop kommunens roll som huvudman för sina kommunala skolor och som ansvarig myndighet för hela skolsystemet i kommunen. Kommunen som myndighet har kostnader som läggs åt sidan innan ersättningen bestäms. Beloppet ska täcka samma kostnader, som undervisning, läromedel, elevhälsa, måltider, lokaler i båda formerna.¹⁹

Kommunerna skulle enligt regeringens nyligen presenterade proposition²⁰ få mer kontroll över ersättningen till friskolorna. Men frågan är om detta är mer demokratiskt än att ge samma skolpeng till alla barn? Det offentliga får mer och fristående aktörer får mindre, skulle kritikerna säga. En fråga om kostnadsersättning eller fördelning, och förslaget kokar ner till en ideologisk fråga snarare än tappad demokratisk kontroll.

Fria skolvalet

Elever med utländsk respektive svensk bakgrund går ofta i olika skolor. Denna segregation har ökat de senaste 30 åren.²¹ Och resultatskillnaderna mellan skolor fortsätter att öka. Familjebakgrundens betydelse för skolresultat är hög, och har ökat för utlandsfödda. Elever med bättre förutsättningar väljer oftare friskola, och antalet elever där har ökat och därmed segregationen.²²

Nu vill S […] ha urvalskriterier för både fristående och kommunala skolor.

Nu vill S enligt proposition 2021/22:158 ha urvalskriterier för både fristående och kommunala skolor. Men skolvalet står, menar Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), bara för cirka 14 procent av skolsegregationen, resten beror på boendesegregation (år 2017).

S vill att urvalsgrunder främst ska vara närhet (i kommunala skolor) och syskonförtur. Närhetsprincipen kan komma att öka skolsegregationen, eftersom sambandet är starkt mellan boende- och skolsegregation. S vill ta bort kötid när platserna inte räcker till och ha ett urval som kallas ”lika möjligheter”. Det kan i praktiken komma att innebära exempelvis lottning. I propositionen sägs också att alla skolor ska arbeta för en allsidig social sammansättning av elever. Hur detta i slutändan ska förverkligas är svårt att utläsa av propositionen.

Vad regeringen föreslår flyttar förutsägbarhet och kontroll från familjen. Men får det starka samhället mer kontroll? Kanske om urvalet följer det starka samhällets politik. All offentlig makt i Sverige ska utgå från folket,²³ så innebär denna förändring en ökad demokratisk kontroll? Det är återigen en fråga om ideologi.

Ideologi – inte demokrati

Regeringen har lyft skolans problem till en ideologisk debatt. Det är ett bra initiativ. Men det görs med ”demokratisk kontroll” som täckmantel, och det är svårt att se att bristerna i utbildningssystemet skulle bero på förlorad demokratisk kontroll. Det handlar mer om förlorad partipolitisk kontroll som ska tas tillbaka. Men då måste det ske på demokratisk väg, det vill säga nu närmast i höstens val. Socialdemokraterna har presenterat en slagfärdig och tydlig bild av vilka problem och lösningar de ser för skolan. Där står inte oppositionen lika tydlig.

… i denna berättelse är det inte den självutnämnde hjälten som ensam kan besegra sina motståndare.

Dramats uppsättning är på plats, producerad och regisserad av Socialdemokraterna. De klassiska rollerna finns med. Borgarna: rollen som de själviska, gynnade och välburgna ges till de vinstjagande koncernerna och alla friskolor åker med för att förenkla. Rollen som prästerna tilldelas de fanatiska religiösa friskolorna. Rollen som adeln ges åt de välutbildade och välinformerade föräldrarna. Men i denna berättelse är det inte den självutnämnde hjälten som ensam kan besegra sina motståndare och bestämma hur rollinnehavarna ska kontrolleras. Det är folket i demokratiska val. Det vill säga de som ska ha och har den demokratiska kontrollen.