Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Nyheter |

Partiledarskiften är ofta överskattade

Johan Pehrson, Liberalernas nye partiledare. Kan han räkna med den smekmånad forskningen nu har belagt? Foto: Stefan Jerrevång/TT

Ett partiledarskifte anses ge ett parti en ny chans att växa. Men enligt ny forskning finns inga generella slutsatser att dra om partiledarskiften. Ett kort och begränsat uppsving i opinionen, det är det vanligaste resultatet.

Av Henrik Höjer | 4 maj 2022
Henrik Höjer är Kvartals vetenskapsredaktör. Han är även historiker och författare.
Stöd KvartalLästid 3 minSkärmläsarvänlig
I korthet
Vad innebär ett partiledarbyte? Forskare vid valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har nu analyserat 50 partiledarskiften under drygt 50 år, tiden 1967–2022. Syftet är att undersöka vad partiledarbytena inneburit opinionsmässigt, och de har därför undersökt månatliga opinionsdata från Sifo som finns tillgängligt sedan 1967.

Det korta svaret är att det generellt sett inte betyder så mycket att byta partiledare: ”Analyserna ger en brokig bild av opinionseffekter av partiledarskiften vilket omöjliggör att dra generella slutsatser. I linje med tidigare internationell forskning tycks det även i Sverige finnas en mycket liten men signifikant positiv tendens till ett kortsiktigt uppsving i opinionen under månaderna efter ett ledarskifte”, skriver de i rapporten.

Läs mer Visa mindre