Under det senaste året har vi framför allt talat om försvar och säkerhet, vilket nådde sin höjdpunkt under våren efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina. Sedan dess har kriminalitet dominerat. Men frågan viker nu i takt med att energi och elförsörjning växer som samtalsämnen i de svenska hemmen.
Den pessimistiska hållningen som präglat Sverige under många år sjunker nu ytterligare och tangerar de bottennoteringar som vi sett tidigare. Förändringen tycks drivas av att även vänsterlutande personer blivit mer pessimistiska. Fortfarande är män mer negativa till samhällsutvecklingen än kvinnor.
Mest pessimistiska är Sverigedemokraternas sympatisörer, medan Miljöpartiets sympatisörer är minst negativa till Sveriges utveckling. Den fråga som bedöms allra mest negativ är sammanhållningen i samhället. Den har nått en bottennivå i mätningarna.
De ekonomiska förväntningarna är mycket låga. Vad gäller den personliga ekonomin har ett bottenrekord uppmätts; bara 13 procent tror den blir bättre, medan 57 procent menar att den blir sämre. Bedömningen av Sveriges ekonomi är nästa lika låg som när pandemin bröt ut. Sannolikt bidrar den kraftiga inflationen och energipriserna till dessa dystra siffror.
Ännu efter valförlusten ligger Magdalena Anderssons förtroendesiffror mycket högt. Ebba Busch har etablerat sig på andra plats, tätt följd av Jimmie Åkesson. På bottenplatserna återfinns Miljöpartiets två språkrör. Nooshi Dadgostars branta ökning av sin sympatier våren och sommaren 2021 har följts av ett nästan lika snabbt fall.
Är det stor skillnad mellan partiernas politik? Ja, menar 58 procent. Man kan dock hitta stora variationer bland de olika partiernas sympatisörer. Centerpartisterna sticker ut med sin bild, där merparten menar att det inte är så stor skillnad mellan partierna. Kanske är det lättare att se en ”bred mitt” med den inställningen? Sympatisörerna till partierna till vänster betonar överlag mer skillnaderna mellan olika partiers politik.
Hur starkt övertygade anhängare har de olika partierna? Sverigedemokraterna sticker som vanligt ut här. De minst övertygade anhängarna har Liberalerna, vilket kanske hänger ihop med att de fått en del taktikröster. Man kan även notera att det är partierna på flankerna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, som är vinnare i denna fråga, medan mittenpartierna ligger lägst.
På liknande sätt kan man se att de som röstade på de mindre partierna i mitten hade svårast att bestämma sig, medan de som röstade på flankpartierna inte tvekade i samma omfattning.
När bestämde vi oss för vad vi skulle rösta på vid valet i september? Hälften var sedan länge övertygade. Medan 15 procent bestämde sig på valdagen eller strax innan valdagen.
Analyserna bygger på den undersökning med allmänheten, 18 år och äldre, som Demoskop månadsvis genomför. Drygt 2 000 intervjuer är genomförda mellan den 27 september och den 3 oktober inom ramen för Iniziopanelen. Hela resultatet finns i rapporten Debatten & Opinionen. Klicka här om du vill veta mer.
Henrik Höjer är Kvartals vetenskapsredaktör. Han är även historiker och författare.
