Försvarsfrågan dominerar agendan, och det ser ut som om många kartor nu ritas om. Rysslands invasion av Ukraina har satt helt nya frågor i fokus, och mycket talar för att dessa frågor kommer att finnas kvar på agendan framöver.
Försvar och säkerhet är den fråga som rusar som samtalsämne. Även det senaste året syns detta tydligt: sjukvård, kriminalitet och migration kommer inte i närheten av säkerhetsfrågorna. 
Ämnet försvar och säkerhet hade länge en nedtonad placering, men har nu hamnat på topp efter den storskaliga ryska invasionen av Ukraina den 24 februari.
Det har dock inte påverkat synen på den generella utvecklingen i Sverige, som fortfarande går i moll. Däremot störtdyker förväntan på ekonomin på alla plan. Inte i nivå med pandemiutbrottet våren 2020, men ändå en tydligt stark och negativ reaktion, som säkert även hänger samman med den ökande inflationen och de höga el- och drivmedelpriserna.
Synen på ett eventuellt svenskt medlemskap i Nato, som länge var mycket stabil, har förändrats markant. Allt fler är positiva, allt färre negativa. Andelen tveksamma är dock rätt stabil.
Man kan notera den starka opinionen för Nato inom högerblocket, och hur splittrade Socialdemokraternas sympatisörer är. Vänsterpartiets sympatisörer skiljer dock ut sig som mycket negativa.
Samma mönster syns i synen på allmän värnplikt. Även om opinionen tydligt är positiv, så är högeroppositionen ännu mer för. Och återigen sticker Vänsterpartiets sympatisörer ut.
Över tid har opinionen för allmän värnplikt ökat, och nu nått toppnivåer. Magdalena Anderssons satsning på försvaret ligger uppenbarligen i takt med opinionen.
Oron för spridning av kriget år påtaglig, åtta av tio befarar denna utveckling. Sju av tio oroar sig för det militära hotet från Ryssland. Dessa två frågor är tydligt i topp och ses som mer hotfulla än till exempel global uppvärmning, terrorhot och kriminalitet.
Även synen på Ryssland som ett militärt hot har ökat kraftigt. Vi ser en fördubbling sedan 2020 av gruppen som är orolig.
En stor majoritet vill bistå Ukraina humanitärt, och den nuvarande politiken med flyktingmottagande och bistånd i form av vapen har stort stöd. En liten minoritet vill att Sverige ska bistå med trupp.
Analyserna bygger på den undersökning med allmänheten 18 år och äldre som Demoskop månadsvis genomför. Nästan 1 100 intervjuer är genomförda mellan den 22 februari och den 1 mars inom ramen för Iniziopanelen. Hela resultatet finns i rapporten Debatten & Opinionen. Klicka här om du vill veta mer.
Henrik Höjer är Kvartals vetenskapsredaktör. Han är även historiker och författare.
