Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

Nya betyg men undermålig utbildning i betygssättning

Två grundskoleelever tittar på sina betyg. Foto: Jessica Gow/TT.
Skolverkets webbutbildning om betygssättning är inte till någon hjälp för lärarna, skriver läraren Anna Insulander och grundskolechefen Johan Kant. De menar att övergången 1994, från relativa betyg till kunskapsrelaterade betyg, var ett paradigmskifte. Men varken på den tiden eller idag får lärarna utbildning i hur betygssystemet är tänkt att fungera.
Av Anna Insulander och Johan Kant | 19 oktober 2022
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Profil I korthet Lästid 9 minSkärmläsarvänlig
I korthet

Skolverket har med den nya läroplanen (2022) ändrat förutsättningarna för betygsättning. Gott så, skriver lärarna Anna Insulander och Johan Kant.

Efter reformer på 1980- och 90-talet fick skolor och huvudmän ansvar för att eleverna verkligen fick någonting ut av den undervisning som gavs.

När det gäller kunskapssyn och sätt att bedöma elevernas kunskaper innebar övergången från relativa till kunskapsrelaterade betyg ett paradigmskifte. Men den svenska lärarkåren fick knappast någon utbildning i regelverket, vilket Skolverket fick kritik för.

Betygsättning och bedömning är sedan lång tid eftersatta områden.

Skolverkets webbkurs Betygssättning åk 7–9, gymnasiet och vuxenutbildning bringar inte någon klarhet i hur betygsättning ska gå till. Detta är resursslöseri och en demokratifråga. Eleverna har rätt till en rättvis bedömning.

 

Den första juli i år (2022) trädde en reviderad läroplan för Sveriges obligatoriska skolor i kraft. Skolverket har justerat ämnesinnehåll och ändrat förutsättningarna för betygsättning. Sammantaget får läraren nu större möjlighet att sätta betyg utifrån sin samlade bedömning av elevernas kunskaper. Gränserna för respektive betygsnivå mjukas i vissa avseenden upp, för att undvika att elever får betyg utifrån sina sämsta prestationer.1

Gott så!

Det senaste årtiondet har mediebilden av skolan präglats av alarmerande nyheter om lärarflykt, mobbning, elever som inte är behöriga till gymnasiet, betygsinflation och brist på likvärdighet. Utöver dessa problem finns ett bakomliggande dilemma som sällan diskuterats, nämligen den stora diskrepans som råder mellan politikernas vilja och skolmyndighetens förmåga att genomdriva regelverket.

Så hamnade vi här

För att förstå bakomliggande orsaker till dagens situation är det nödvändigt att backa bandet till slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Sveriges riksdag fattade då tre stora beslut som skulle reformera den svenska skolan i grunden.

  1. Huvudmannaskapet övergick från staten till landets kommuner.
  2. Skolans regelstyrning ersattes av mål- och resultatstyrning.
  3. Övergång från relativa betyg till mål- och kunskapsrelaterade betyg.

Läs mer Visa mindre