Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Nostalgi och konkretion i skoldebatten

Foto: Doug Olson / Mostphotos
Av Johan Prytz och Johannes Westberg | 9 december 2016
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Stöd KvartalLästid 15 minSkärmläsarvänlig
I korthet
Skoldebatten behöver ett större mått av konkretion. Berättelsen som skolans förfall är en gammal tanke. Men föreställer man sig att skolan var så mycket bättre förr behöver man påminnas om hur historien ser ut, skriver Johan Prytz och Johannes Westberg i en kommentar till Erik Lidströms artikel i Kvartal om den svenska skolan. Men de som förr klagade över disciplinproblem skulle inte ens kunna föreställa sig dagens problem, svarar Erik Lidström i en slutkommentar.

Mer konkretion behövs

I Emil Häggs De svenska läroverkens förfall (1915) beskrivs en utveckling som vi känner igen. Trots att ett sekel passerat, och ett gammalt skolsystem ersatts av ett nytt, är Häggs problemformulering välbekant. Allt för många, menade Hägg, läste på läroverken där kunskapskraven hade sänkts och där ”silkesvantarnas pedagogik” premierades samtidigt som faktakunskaper nedvärderades. Elevernas resultat var följaktligen katastrofala.

Läs mer Visa mindre