Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Kultur

Nazisterna i Orienten

Foto: photoblueice / Mostphotos
Av Johan Lundberg | 6 januari 2017
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
I korthet Stöd KvartalLästid 14 minSkärmläsarvänlig
I korthet
  • Den palestinske författaren Edward Said (1935-2003) har starkt inflytande över samtidsdebatten. Hans mest kända verk, Orientalism (1978), driver tesen om en utbredd islamofobisk rasism i väst.
  • Bokens idéer bör dock ses i ljuset av det historiska sammanhang där de tog form. Inte minst mot bakgrund av Israel-Palestina-konflikten, där Said var engagerad för Palestinas sak.
  • Samarbete mellan europeiska nazister och pro-palestinska ledare hade förekommit allt sedan 1930-talet. Men Said gjorde inte upp med den nazi-anstrukna antisemitism som stod i vägen för palestiniernas kamp. Hans verk förskjuter i stället fokus från en antisemitism som tycks tillhöra historien till en islamofobi som sägs genomsyra hela västvärlden i dag. Därmed ändras också bilden av Israel – landet blir symbol för västerländskt förtryck av den muslimska världen.
  • Saids bild av antisemitism och islamofobi som likvärdiga är missvisande. Antisemitismen är långt ifrån död, och dess föreställningsvärld skiljer sig på flera sätt från islamofobins.

Det har utvecklats en akademisk industri runt Edward Said. Uppsatser och böcker produceras en masse, starkt influerade av Orientalism och hans andra verk i samma genre. Men hur påverkades Saids tänkande egentligen av det historiska sammanhang där han var verksam? Som författaren själv noterar kan en text sällan frikopplas från sin samtid och dess maktstrukturer. I hans eget fall är detta sammanhang långt ifrån oproblematiskt, skriver Johan Lundberg. Det finns därför skäl att se närmare på den kontext där Saids bärande idéer tog form.

En av samtidens mest populära tankefigurer, inte minst i svenska medier, är att det föreligger en historisk symmetri mellan Europa i dag och Europa på 1920- och 1930-talen. Inte sällan pekas det till och med på paralleller mellan Tyskland strax före nazismens maktövertagande år 1933 och det nutida Sverige. Den 11 november 2016 kunde man på DN Kulturs förstasida läsa rubriken: ”Om tjugo år kommer våra barn att fråga oss: Varför gjorde ni inget”. Den som citerades var Nadja Weiss och anledningen var hennes uppsättning av fadern Peter Weiss drama Rannsakningen. Titeln syftar naturligtvis inte på någon självrannsakan rörande den kommunistiska ideologi som Peter Weiss bekände sig till utan på nazismen.

Läs mer Visa mindre