Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Kultur

När TAN kom in i den svenska litteraturen

Foto: Ludvig Köhler
Av Ludvig Köhler | 10 november 2019
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
ProfilLästid 6 min Skärmläsarvänlig
I korthet
Lena Anderssons folkhemsepos Sveas son är ett av flera exempel på att tan har gjort entré i den svenska litteraturen, skriver Ludvig Köhler. Han anar en obekväm tystnad hos kritikerkåren.

Det finns en kvalitet i några svenska relativt nyutgivna böcker som ter sig förbisedd, eller till och med förnekad. I brist på bättre ord verkar det röra sig om en tan-faktor som har gjort entré i pärmarna, där tan står för traditionell-auktoritär-nationalistisk. Den så kallade gal-tan-skalan1 är för Kvartals läsare välbekant i politiska analyser, men på kulturområdet har den sällan kommit att nyttjas. Den är, som många redan vet, inte ett helt korrekt vattenpass för att mäta av konjunkturer i opinionen. Men när den fungerar som bäst lyckas den säga något om befolkningens längtan efter samhörighet och gemenskap kontra frihet och progressivitet som få andra skalor förmår. Men den går även att applicera på skönlitteratur, och då kasta nytt ljus över litteratur, eller?

Jag tänker särskilt på några böcker som pliktskyldigt har recenserats, men snabbt seglat bort från bredare litteraturdiskussioner.

Läs mer Visa mindre

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.