Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Samhälle |

När svenska HD tillät konfiskering av judisk egendom

UNT:s förstasida 18/2 1942, året efter domen i HD. Foto: Wikimedia Commons
Av Anna Wallerman | 20 mars 2019
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
I korthet Stöd Kvartal
I korthet

/ Under nazitiden fick svenska domstolar ta ställning i ett antal ärenden som gällde judars anspråk på att återfå egendom som konfiskerats av Hitlerregimen. 

/ Svenska domar, som i praktiken berövade judiska flyktingar möjligheten att återta sina tillgångar, var juridiskt korrekta. De avkunnades av några av Sveriges främsta jurister, som såvitt vi vet inte hyste några sympatier för nazismen och som i andra situationer visat sig väl kapabla till integritet och oberoende. 

/ För en nutida läsare av ett sådant ärende från 1941 är det slående att de moraliska aspekterna helt saknas i HD:s avgörande. Det saknas resonemang om avgörandets vidare effekter och som tyder på att det rör sig om mer än en vanlig affärstransaktion.

/ Till HD:s försvar kan sägas att juridiken på 1940-talet saknade verktyg för att hävda utomlands förföljda judars rätt till likabehandling: Mänskliga rättigheter var ett i stora delar okänt begrepp inom juridiken; Likaså fenomenet rättsprövning – det var närmast otänkbart att svenska domstolar skulle utöva kontroll över riksdag och regering, och kanske underkänna dessas agerande.

/ I dag ser det annorlunda ut, inte minst på grund av det inflytande som EU-medlemskapet och Europarätten har haft på vår rättsordning. Svenska domare förväntas väga in enskildas rättigheter i sina avgöranden, och rättsprövning hör nu till domstolars uppdrag. På så vis utgör rättsväsendet en bättre motvikt mot övergrepp. 

I Sverige avkunnades ett antal domar under nazitiden, vilka i praktiken berövade judar deras egendom. Dessa domar var på det hela taget juridiskt korrekta. De avkunnades av några av Sveriges främsta jurister, som såvitt vi vet inte hyste några sympatier för nazismen eller antisemitiska åsikter och som i andra situationer visat sig väl kapabla till integritet och oberoende. Det skriver Anna Wallerman, biträdande lektor i processrätt vid Göteborgs universitet.

”Handelsbolaget under firma Josef Weiss i Reichenberg, Tyska riket”, står det med sirlig handstil på sidan 292 i den bok som rymmer Högsta domstolens diarium för 1940.

Läs mer Visa mindre