Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Politik |

När paranoia blir politik

USA har på senare år präglats av polarisering och demonisering av politiska motståndare. Bilden är från Washington den 13 januari 2021. FOTO: Bryan Dozier/Shutterstock /TT

I USA har paranoia växt som politisk kraft i takt med polariseringen, skriver läkaren Erik W. Larsson, som är verksam i USA. Han påpekar att den kliniska och den politiska paranoian samverkar med varandra. Frågan är om vi svenskar också riskerar att dras med.

Av Erik W. Larsson | 23 mars 2021
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Lyssna på textenStöd KvartalLästid 14 min
I korthet
En dag förra sommaren fördes en ung man vid namn Steve i handfängsel till den psykiatriavdelning där jag arbetade. Enligt polisen hade Steve gripits efter ett bråk i samband med en Black Lives Matter-demonstration. Innan jag fick träffa honom såg jag för min inre blick en eldfängd vänsteraktivist, troligen collegestudent. Kort därpå meddelade sköterskan att Steve inte alls tillhörde BLM, utan hade slagits mot demonstranterna. Nu gissade jag i stället på en vit högerextremist med rakat huvud, kanske under en MAGA-keps.

När jag senare fick tag i Steves journal framgick det att han ägnade mycket tid på sociala medier, och där hade anklagat Donald Trump för pedofili. Vid det här laget var jag förvirrad. Vilken sorts extremist var min patient egentligen?

Läs mer Visa mindre