Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Samhälle |

När könet skaver och diagnoser smittar

Det är framför allt unga kvinnor som uppelever att de har fel kön. TT NYHETSBYRÅN

Diagnosen könsdysfori, där en person känner att kroppen inte överensstämmer med det upplevda könet, har ökat explosionsartat i Sverige. Inte bara virussjukdomar, utan även psykiatriska diagnoser verkar kunna smitta. Filosofiprofessorn Fredrik Svenaeus söker förklaringar till snabba sjukdomsspridningar. Han menar att vi bör betrakta diagnoser som könsdysfori med en dubbel optik, som blottlägger både de kulturella och de biologiska dimensionerna av fenomenet.

Av Fredrik Svenaeus | 3 mars 2020
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
I korthet Stöd Kvartal
I korthet

Diagnosen könsdysfori har enligt Socialstyrelsen ökat med 500 procent på tio år.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering har inte kunnat finna någon vetenskaplig litteratur som förklarar ökningen.

Många psykiatriska diagnoser är en del av tidsandan och smittar genom spridning av idéer.

Könsdysfori befinner sig i ett kraftfält av idéer och ideal med ursprung i så kallad queerteori som spridit sig snabbt i Sverige och kan förklara ökningen.

Världens ögon är just nu på coronaviruset. Hur smittsamt och dödligt är det? Kommer vi få se en global pandemi? Att ett virus smittar är inte konstigt, det ligger i dess livsform. Frågor kring smittsamma sjukdomar brukar handla om huruvida mikroberna som orsakar dem sprider sig via luft, vatten, blod eller något annat medium – och hur vi kan skydda oss, exempelvis med ett vaccin.

Men hur ska vi förklara att diagnoser som inte orsakas av några smittsamma mikrober plötsligt sprider sig blixtsnabbt?

Det senaste exemplet på den svenska agendan är könsdysfori som enligt en rapport från Socialstyrelsen, publicerad den 12 februari, har ökat med flera hundra procent mellan 2008 och 2018.1

Läs mer Visa mindre