Google vet när vi blir sjuka, när vi är rädda och vad vi gör när vi är rädda för att bli sjuka. Journalisten Jonathan Lundberg har undersökt vårt googlande under coronakrisen och tror att pandemin kan komma att göra oss mer positiva till nätjättarnas insyn i våra liv. 

Hur skulle vi märka om pesten kom till Europa idag? Efter bara några dagar skulle svårt sjuka människor komma i kontakt med läkare, som skulle slå larm. Men några dagar innan dess skulle det ske en lavinartad ökning av googlande efter ovanliga sökord där smittan börjar. Kanske:

”Böld i armhålan”

”Hög feber”

”Kraftig frossa”

På det viset kan Google fånga upp nya utbrott av sjukdomar – särskilt sådana med ovanliga händelseförlopp – långt innan patienterna fyller sjukhusen. Detta vet stater och myndigheter, som under den pågående coronakrisen matas med dagsfärsk information om googlingar.

Smaklösa sökningar

I slutet av februari 2020 började italienarna googla efter ”non sento odori”, jag känner inga dofter, i en högre utsträckning än vad Google någonsin tidigare uppmätt. Sökningarna tjugofaldigades på bara tre veckor, särskilt i norra Italien. Samtidigt fylldes de italienska sjukhusen av patienter med en ny typ av luftvägsinfektion, som WHO döpt till covid-19.

Först den 20 mars kom den första studien som bekräftade att smak- och luktförlust är ett tidigt symtom på covid-19, upp till hälften av de smittade upplever det. De märker det dessutom ett till tre dygn innan de upplever andra symtom, vilket gör det till en utmärkt indikator för när människor bör isolera sig trots att de inte blivit sjuka än.

När studien kom var Italien redan nedstängt och 60 miljoner italienare satta i karantän, till följd av att viruset spreds okontrollerat. Genom att följa Googles söktrender kunde forskarna ana att de här två symtomen hörde samman med covid-19, långt innan de vetenskapliga studierna var klara. När de var klara, och symtomen var bekräftade, kunde dataanalytiker – experter på att upptäcka mönster i enorma datamängder – följa googlingar i stil med ”jag känner inga dofter” på olika språk för att spåra nya coronautbrott runt om i världen.

Spåren efter epidemin börjar på nätet

Med den vetskapen började amerikanen Seth Stephens-Davidowitz, tidigare dataanalytiker hos Google, spåra sökningar efter ”I can’t smell” i USA i början av april. Utifrån de resultaten kunde han – med stor träffsäkerhet, visade det sig – förutspå vilka delstater som skulle rapportera flest nya coronafall den närmaste tiden.1

I bästa fall kan man se hur sjukdomen blossar upp i ett område, innan de smittade själva vet att de är sjuka.

Han såg att googlingar i Ecuador stack ut jämfört med i andra länder. Enligt de officiella siffrorna hade Ecuador fortfarande relativt få coronafall, en tiondel av Spaniens smittade per capita. Samtidigt sökte tio gånger fler ecuadorianer efter ”no puedo oler”, jag känner inga dofter, jämfört med spanjorerna, om man jämnade ut siffrorna efter totalt antal googlingar i länderna. Dessutom googlade ovanligt många i Ecuador efter feber, frossa och diarré, andra symtom på covid-19. Det verkade antyda att smittan spreds mer i Ecuador än vad omvärlden kände till.

Samma vecka spreds bilder i sociala medier från landets största stad Guayaquil, som visade hur likkistor fyllde gatorna. Senare har Ecuadors president bekräftat att mörkertalet i landet är stort, då många som dör inte har hunnit testas för viruset.

Att spåra trender på Google är ett delikat, och viktigt, arbete. I bästa fall kan man se hur sjukdomen blossar upp i ett område, innan de smittade själva vet att de är sjuka. Seth Stephens-Davidowitz argumenterar för att smärta i ögonen kan vara ett symtom på covid-19, som läkarna ännu inte har kunnat bekräfta. Genom att jämföra googlingar efter ”eye pain” med spridningen av coronaviruset, har han upptäckt att de korrelerar på ett sätt som enligt honom inte kan förklaras av pollensäsongen eller att fler människor sitter inne framför sina skärmar. Förklaringen till att relativt många i coronadrabbade områden upplever ögonsmärtor behöver inte vara coronaviruset, men det ger forskarna ett nytt spår att följa.

Symtomsökningar minskar stadigt i Stockholm under april

Så vad säger svenskarnas googlande om läget i Sverige? Först en brasklapp: Eftersom antalet invånare, och därmed antalet googlingar, är lägre i Sverige än i många andra länder är dataunderlaget betydligt sämre för att dra säkra slutsatser här än i exempelvis USA.

Med det sagt, kan vi nysta i datan som finns. De dagliga sökningarna efter hosta, feber och halsont i Sverige i mars-april 2020 är de högsta som Google har uppmätt. När jag jämför hur mycket de här symtomen googlas i Sverige jämfört med i andra länder, syns två mönster:

I Sverige har antalet sökningar kopplade till hosta, feber och halsont fördubblats jämfört med före pandemin. I Storbritannien, Italien och USA fyrfaldigades de när dessa symtom googlades som mest, under andra halvan i mars, för att sedan sjunka kraftigt. Det kan tyda på att spridningen av viruset gick snabbare i de länderna än i Sverige för att sedan begränsas hastigt, medan Sverige haft en mer utdragen spridning.

Samtidigt som sökningarna i de andra länderna – och även i Danmark, Norge, Tyskland – har sjunkit kraftigt sedan andra halvan av mars, har de sjunkit betydligt långsammare i Sverige. Det skulle kunna tyda på att spridningen av viruset i Sverige minskar relativt långsamt.

Googlingarna efter de tre symtomen minskar stadigt i Stockholm och Skåne sedan i början av april.  Zoomar vi däremot in på andra landskap, exempelvis Dalarna, Östergötland och Västmanland, tycks sökningarna därifrån öka i mitten av april. Tittar vi på Blekinge, Gotland och Halland syns inte alls den ökningen, vilket antyder att det inte enbart handlar om pollensäsongen eller en allmän nyfikenhet.

Det tål att påpekas här att jag är inte någon epidemiolog, och man ska vara försiktig med att dra långtgående slutsatser baserad på den data som den här artikeln bygger på. Mitt syfte med ovanstående analys är snarare att ge en fingervisning om vilken typ av användning som myndigheter kan ha av att analysera exempelvis Google-trender.

I nuläget har Folkhälsomyndigheten inget samarbete med Google och använder inte data därifrån, däremot bearbetar de liknande data från 1177, uppger deras pressavdelning. Vårdguidens data visar hur människor inom olika vårdregioner söker efter olika symtom och sjukdomar. Det ger Folkhälsomyndigheten en tidigare signal om ökad eller minskad smittspridning än rapporteringar från vården. 

Bröd och porr åt folket

I skuggan av själva sjukdomen går det att se hur svenskarnas vardag påverkas av viruset. Sökningarna efter Apotea – hemleverans av mediciner – har fördubblats jämfört med innan smittan kom. Sökningarna efter brödrecept är tre gånger så många. Sökningarna efter Foodora – hemleverans av färdigmat – har åttafaldigats. Sökningarna efter prepping – att förbereda sig inför en kris – ökning med en faktor 10. Handsprit, munskydd och skyddsmask – sökningarna har ökat hundrafalt. Samtidigt har sökningar efter hotell och flygbiljetter kapats till en fjärdedel när människor slutar att resa och väljer hem före hajk. Svenskarna sitter instängda och googlar efter ”saker att göra när man har tråkigt”, dubbelt så ofta som före coronakrisen.

Aldrig tidigare hade så många svenskar, under samma vecka, googlat efter Pornhub – världens största porrsajt.

Allt detta är ganska förväntat, men Google vet mer än så. Google vet vad som händer inuti de stängda hemmen. I mitten av april 2020 slog svenskarna ett gemensamt rekord:

Aldrig tidigare hade så många svenskar, under samma vecka, googlat efter Pornhub – världens största porrsajt. För varje svensk som googlade efter hemleverans av mat, sökte upp till tjugo svenskar efter porr.2 Pornhub uppger att trafiken till deras sajt ökat med en fjärdedel jämfört med före pandemin. Det stämmer väl överens med hur googlingarna efter Pornhub har ökat i Sverige under samma tid. För att sätta det i perspektiv: Pornhub hade 120 miljoner besök dagligen under 2019, och Sverige låg på topp 20-listan över länderna med flest besök. Det behövs ingen lång huvudräkning för att inse det hisnande i de siffrorna.

 

 

Svenskarna söker efter porr mer än någonsin. Grafen anger den relativa ökningen i sökningar. Google släpper inte det absoluta antalet. Grafik: Jonathan Lundberg.

Så svenskarna sysselsätter sig med jobb, matlagning, onani och oro. En källa till oro är ekonomin. Sökningarna efter börskrasch och finanskrisen 2008 har fem- och tiofaldigats. Samtidigt ligger sökningarna efter Hemnet, köpa hus, köpa bil, köpa båt och köpa husvagn stabilt. Det gör också sökningarna efter Arbetsförmedlingen, söka jobb och arbetslös. Jag tolkar det som att intresset för att konsumera – åtminstone vad gäller de stora köpen – ligger på en fortsatt hög nivå. Svenskarna tycks oroliga för att ekonomin ska krascha, men inte på ett sätt som skulle förändra deras egen möjlighet att konsumera på ett nämnvärt vis. Å andra sidan var googlingarna efter samma ord relativt stabila även inför finanskrisen 2008.

Tittar vi på några andra mått på oron i Sverige ser vi att intresset för spanska sjukan har ökat hundrafalt sedan coronakrisen bröt ut, visserligen från en låg nivå. Sökningarna efter rädd, orolig, död och ledsen har ökat markant, men sökningarna efter depression, ångest, ensamhet, ensam, självmord och självmordstankar verkar ligga stabilt. Om den psykiska ohälsan skulle öka markant, skulle man förhoppningsvis kunna fånga upp det trendbrottet tidigt – innan psykologerna möter sina patienter – genom att se vad människor googlar efter.

Big brother blir populär

All data här ovanför är hämtad från Google Trends3, som är öppet för allmänheten att använda. Det är bara toppen av ett informationsmässigt isberg, som Google delar med myndigheter i tider av kris och med företag i tider av kommers. Om coronakrisen gör något med vår syn på Google, tror jag att det kommer att förändra den i en positiv riktning. De senaste åren har samhällsdebatten nästan uteslutande kretsat kring de negativa sidorna av all den data som teknikjättarna samlar in. Särskilt fokus har legat på hur den kan användas i politiska och kommersiella, ofta illvilliga, syften för att manipulera väljare och konsumenter.

Under pandemin nyanseras den bilden. Den enorma mängden data kan säljas och användas för mörka syften, eftersom den avslöjar våra svagheter, men av samma anledning kan den rädda oss. Genom att se våra svagheter, kan Google avslöja när vi blir sjuka, när vi är rädda, vad vi gör när vi är rädda för att bli sjuka. Tack vare det kan vi stoppa spridningen av dödliga sjukdomar, långt snabbare än vad som varit möjligt utan insamlade data.

Men hur väl förberedda skulle vi då vara, om pesten kom till Europa idag? Bättre än förut i alla fall. Just nu googlar människor efter ”digerdöden” tio gånger oftare än före coronakrisen.

 

Noter

  1. https://www.nytimes.com/2020/04/05/opinion/coronavirus-google-searches.html
  2. “Hemleverans av mat” definieras här som genomsnittligt antal sökningar efter Foodora eller MatHem, jämfört med genomsnittligt antal sökningar efter Pornhub.
  3. https://trends.google.com/