Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Hans Bergström: Myten om det offentliga goda

Foto: Mostphotos / Roland Magnusson.
Av Hans Bergström | 21 augusti 2016
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
I korthet Stöd Kvartal
I korthet
  • I den nationalekonomi som var dominerande i Sverige fram till 1980-talet, togs ofta för givet att politiker och offentliga byråkratier alltid drevs av “allmänintresset”.
  • Public choice-skolan ifrågasatte denna bild. Den belyste svårigheterna med politiska beslutsprocesser och visade att sambandet mellan åtgärd och effekt ofta är osäkert. Såväl politiker som byråkratier drivs av egna motiv som inte nödvändigtvis överensstämmer med “allmännyttan”.
  • Myndigheter skyddar sina revir och avgränsar sina perspektiv. De politiska partierna, å sin sida, verkar på en politisk marknad präglad av konflikt mellan strategiska mål och programmål.
  • Tilltron till statens förmåga skiftar över tid. I varje fas finns en tendens att gå för långt i tilltro till antingen politiken/byråkratin eller marknaden. En mer genomtänkt analys säger att båda behövs men även har sina brister.
  • Just nu råder i Sverige övervägande misstro mot marknader och stor tilltro till hårdare regleringar. I denna fas behöver Public choice-skolan återupplivas för att avmystifiera staten och politiken.
Man kan inte utgå ifrån att ”politik” och ”myndigheter” alltid är de goda krafter som framgångsrikt korrigerar marknaders girighet. Den offentliga makten utövas även den av människor med människors svagheter, däribland behov av grupptillhörighet i de kulturer där de verkar. Det är åter dags att avmystifiera de offentliga institutionerna – de företräder mer än ”allmänintresse”, skriver Hans Bergström.

Minns någon Public choice-skolan? Det var en samhällsvetenskaplig riktning som illusionsfritt analyserade handlingslogiken hos politiker och offentliga byråkratier.

Läs mer Visa mindre