Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Granskning |

Mörkertalet på arbetsmarknaden – svenskfödda största problemet

Illustration: Hans von Corswant

Genom en omfattande granskning kan Kvartal nu presentera hittills okända data om den svenska arbetsmarknaden. 

Till skillnad från vad som brukar framföras i debatten om självförsörjning är det inte utrikes födda som är det största problemet – utan personer födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar. När man höjer inkomstkravet för vem som klassas som förvärvsarbetande är det i den gruppen som det största mörkertalet finns.

– Jag hade väntat mig att det skulle vara tvärtom, säger Lars Calmfors, professor i nationalekonomi.

Av Ludde  Hellberg | 11 januari 2022
Ludde Hellberg är undersökande journalist och Kvartals vd.
ProfilLästid 7 minSkärmläsarvänlig
I korthet
Den officiella statistiken säger egentligen väldigt lite om vem som arbetar och kan försörja sig.

Alla som tjänar mer än 99 kronor under referensmånaden november klassas som förvärvsarbetande i SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik, RAMS.1 En person kan ha arbetat så lite som en timme på ett helt år och ändå räknas som förvärvsarbetande i statistiken.

För att ta reda på hur det egentligen är ställt på den svenska arbetsmarknaden har Kvartal beställt ett omfattande statistiskt dataunderlag från SCB, där inkomstgränsen har höjts från 99 kronor till 18 000 kronor – nivån för de lägsta kollektivavtalade lönerna i Sverige för personer som är minst 20 år gamla.2

Vi har inkluderat alla folkbokförda personer i Sverige mellan 20 och 64 år, och använt data för inkomståret 2019. Alla som är registrerade som enskilda näringsidkare räknas i SCB:s statistik som förvärvsarbetande, oavsett hur lite de tjänar. Personer som får föräldrapenning eller sjukpenning under referensmånaden räknas också som förvärvsarbetande, om deras ersättning når över den nya bruttoinkomstgränsen på 18 000 kronor per månad. Personer som får A-kassa räknas som ej förvärvsarbetande.3

Ökning med 670 000 personer

När inkomstgränsen höjs från 99 kronor till 18 000 kronor växer gruppen ej förvärvsarbetande i Sverige med 670 000 personer – en ökning med 55 procent. Detta är personer som tjänade mer än 99 kronor under referensmånaden, men som tjänade mindre än 18 000 kronor. Förvärvsfrekvensen – andelen förvärvsarbetande i befolkningen – sjunker från 79 procent till 68 procent när inkomstgränsen höjs.

Läs mer Visa mindre