Staten kan påverka utredningar som ska granska makthavarnas förehavanden. Men en restriktiv approach resulterar ofta i felaktigheter som leder till fler frågor.
Liknande problem återfinns i den officiella kommission som utrett regeringens hantering av ärendena om Gui Minhai och Dawit Isaak.
I fallet Dawit Isaak hemlighöll UD dokument för granskningskommissionen. Att granskningar kringskärs är snarare en regel än undantag.
Utrikesutskottet initierade utredningen som skulle få tillgång till all information. Men enligt regeringen direktiv handlade det om all relevant information.
UD bedömde att kommissionen inte behövde uppgifterna för att utföra sitt arbete och/eller att informationen skulle kunna ha en negativ inverkan på möjligheterna till frigivning.
I en intervju i november 2022 antydde utredningsordföranden Helena Jäderblom att regeringen med avsikt hade valt den snäva formuleringen av sina direktiv till kommissionen för att kunna hemlighålla information.
Utredningen överklagade aldrig formellt UD:s beslut att censurera dokumenten.
Helena Jäderblom sa om en överklagan att det hade känt märkligt. ”Vi tyckte att vi inte skulle behöva göra det. Vi var en kommission som var tillsatt av regeringen och då pratade vi med företrädarna på UD och fick besked att vi inte skulle få ut de där handlingarna. Då utgår jag från att man står för det i ledningen också […] Det var ingen framkomlig väg.”
En formell protest från kommissionen hade förmodligen sänt en stark signal till makthavarna. Samma sak om den hade vägrat presentera en slutrapport. Och av allt att döma var det ingen av kommissionens ledamöter som övervägde att avsäga sig sitt uppdrag.
I slutet av 2021, när kommissionen påbörjat sitt arbete, infördes på förslag från regeringen en ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Och detta med hänvisning till översynen i fallen Dawit Isaak och Gui Minhai.
Det behövs förändringar av det svenska utredningsväsendet. För så länge som regeringen tillåts påverka och delvis kontrollera arbetet i offentliga utredningar kommer lojalitets- och potentiella intressekonflikter att förminska både effektiviteten i arbetet och nyttan av vad utredningarna kommer fram till.
Parlamentarisk kontroll och granskning av den verkställande makten är kännetecken för varje demokratiskt samhälle. Svenska tjänstemän är med rätta stolta över landets öppenhet och transparens som tar sig uttryck i offentlighetsprincipen. Det vill säga att allmänheten har rätt till insyn i och tillgång till information om statens och kommunernas verksamhet, dock med vissa undantag. Men när en regering tvingas offentliggöra väsentliga detaljer om sitt agerande kan öppenheten ha motsatt effekt mot vad som är tänkt. Det finns då en uppenbar risk att makthavarna finner kreativa lösningar för att kringgå och förhindra känsliga avslöjanden.
i 90 dagar
- Alla artiklar
- Alla poddar
- Kvartals app
- Reklamfritt