Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Krönika

Min kurs i stenkastarideologi

Illustration: Hans von Corswant.

Journalisten Per-Axel Janzon anmälde sig för 30 högskolepoäng på kursen ”Hatets tidevarv – afrofobi, antisemitism, antiziganism och islamofobi i Sverige” på Malmö universitet under förra terminen. Där får han lära sig vikten av att göra motstånd. Allt går bra – tills han frågar vad orden egentligen betyder.

Av Per-Axel Janzon | 1 maj 2022
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Lyssna på textenStöd KvartalLästid 7 minSkärmläsarvänlig
I korthet
Jag läser i kursplanen att syftet med kursen ”Hatets tidevarv” är att studenterna ska utveckla ett:

 ”kritiskt förhållningssätt till kulturellt, religiöst, socialt och politiskt reproducerade aversioner mot och exkludering av afrikaner, judar, romer och muslimer under skilda tidsperioder, med tonvikt på föreställningar som växer fram i ett av globalisering och migration präglat Sverige.”

För att få ett avbrott i en av pandemi präglad pensionärstillvaro anmäler jag mig direkt. Vi börjar med att ta oss an Paulina de los Reyes och Diana Mulinaris bok Intersektionalitet. Föreläsaren visar en powerpoint som föreställer en ovanligt komplicerad motorvägskorsning. Jag får veta att olika diskrimineringsgrunder kan korsa varandra ungefär som motorvägar. Motorvägskorsningar kallas ”intersections” i Amerika, och det ordet har de los Reyes och Mulinari lånat från Black Feminism – en feministisk skola i USA som vill lyfta fram hur ”vit överlägsenhet samverkar med patriarkala strukturer”. Ordet har på kort tid blivit så populärt i Sverige att staten anmodat myndigheter och universitet att använda det som analysverktyg.

Läs mer Visa mindre